Intresset för egen elproduktion och energieffektivisering har ökat stort när energipriserna stigit. Det fångar vi upp i våra temasidor i det här numret, som handlar om energi. Du kan bland annat läsa om energieffektivisering i tvättstugor, fastighetsbolagens solelstrategier och Sjöbohems energilösning med vätgas som energilager. Dessutom möter du Jenny Jonsson, vd på Byggvesta och är med under renovering av anrika Kungshuset i Lund.

Materialanvändning kräver energi och resurser samt genererar föroreningar och avfall. Därför är genomtänkta materialval avgörande för hur vi belastar miljön på ett sätt som är långsiktigt hållbart. I det här numret, som har tema hållbara materialval, kan du bland annat läsa om nya byggmaterial som innehåller popcorn, hampa och mjölkkartonger samt om hur tre olika kommuner arbetar med fokus på hållbara inköpsprocesser.

Smarta städer - vad betyder det? Om du googlar bli det uppenbart att smarta städer kan omfatta många olika aspekter och delar. Ofta nämns energianvändning, fastigheter, mobilitet och mätteknik. En smart stad är också en kompakt stad, en liten yta där alla funktioner och kvaliteter finns på samma yta och är tillgängliga. I det här fullmatade numret möter du bland annat Carina Listerborn, lektor och professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet. Hon studerar smarta städer, för att belysa utmaningar som finns idag men också för att se hur vi kan göra tekniska och digitala lösningar mer demokratiska och inkluderande.

Generationsväxling är något som ständigt pågår. I vårt tema om generationsskiftet har vi tittat på vad branschen har för knep för att på bästa sätt både behålla och rekrytera dagens och morgondagens medarbetare.

Digitalisering, industrialisering och visualisering. Tre ord som kan symbolisera framtidens samhällsbyggnadsbransch. I detta nummer har vi tittat på några av de innovationer som just nu revolutionerar branschen och som både kan förenkla och förbättra framtidens byggande i något som kallats den fjärde revolutionen. Från ångmaskiner till elektrifiering mot datorisering och nu till AI och robotisering.

I det här numret har vi tittat närmare på säkerheten i byggbranschen. Säkerhet är livsavgörande på våra byggen. Arbetsmiljöverkets siffror visar att nästan 100 personer har dött på jobbet i den svenska byggbranschen under de senaste tio åren. I tidningen berättar vi bland annat om en svensk kartläggning som visar att var fjärde byggnadsarbetare är allvarligt orolig för hälsorisker i arbetet.  I detta nummer har vi träffat Maria Hernroth, ny hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst, och som har hållbarhet närmst hjärtat Läs även om robothundar, regnvattenspolning och mycket mer!

I det här numret har vi tittat närmare på skolbyggandet i Sverige. Det byggs skolor som aldrig förr, beställningarna uppgår till miljardbelopp för hela landet. Nybyggnation och renovering kommer att sysselsätta de flesta kommuner och skolhuvudmän under många år framöver. I tidningens tema belyser vi några av de saker som måste beaktas vid ett skolbygge. Allt ifrån utemiljö till innemiljö, med exempel att inspireras av.

I vårt tema i detta nummer har vi tittat närmare på gröna val och grönt byggande. Hur man kan göra schyssta hållbara upphandlingar och hur man ställer gröna krav som bidrar till att göra byggprojekten bättre för klimatet. På omslaget detta nummer syns Chris Österlund, vd på Botkyrkabyggen som berättar om sitt arbete för en mer hållbar allmännytta. Läs även om utomhuskontor, Hisingsbron, Sigtuna stadsängar och mycker mer!

I detta nummer av Byggkoll har vi kollat närmre på nya yrkesroller i byggbranschen. I och med den pågående digitaliseringen i branschen etablerar sig nu nya arbetssätt och nya yrken. Namn som digital ledare och XR-visualiserare är exempel på nya yrkesroller som sett dagens ljus. Träffa dem, men även framtidsforskaren, den cyklande mätteknikern och simuleringsingenjören i vårt tema. På omslaget till detta nummer syns Amanda Borneke, förändring har spelat en högst central roll i hennes liv. Redan i tioårsåldern var miljöfrågor ett dominerande intresse och idag har det lett till en framgångsrik karriär som hållbarhetscoach och kvalitets- och miljöledare. Nu är hon en röst att räkna med i byggbranschen.

Vårt tema i årets sista Byggkoll är industriellt byggande. Här sker produktionen i form av prefabricerade delar som tillverkas i fabrik istället för på själva byggnadsplatsen. I detta nummer har vi träffat Ali Sadeghi, chef för programmet för nya stambanor på Trafiverket, som ger sin syn på framtidens infrastruktur. ”Järnvägen och även flyget har en given plats i framtiden. För mig har de en otroligt social hållbarhetsaspekt. Att få människor och kultur att mötas. Det är en del av vår evolutionära utveckling”, säger han in intervjun

Detta numret av Byggkoll har temat Miljonprogrammet och vi tittar närmare på för- och nackdelarna det förde med sig. En miljon bostäder byggdes under 10 år när dåtiden regering tog ett helhetsgrepp om bostadspolitiken och formulerade ”Hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skälig kostnad.” På omslaget till detta nummer syns Erik Olsson som länge har fokuserat på att med hjälp av belysning förbättra områden. "Jag gillar att jobba med miljonprogram, med deras stora gröna ytor, träd och växtlighet", säger han i intervjun.

Vi slänger årligen 10 miljoner ton byggavfall på tippen. Att återbruka fler produkter skulle minska de siffrorna. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet är det bara ett tiotal ton som går vidare till återbruk. ”Det mest hållbara är att använda och återbruka den befintliga bebyggelsen”, säger professor Lone-Pia Bach i vårt tema om återbruk. Återbrukskonsulten Anton Franker vill göra det enklare att återbruka. Han anser att byråkratiseringen och standardiseringen kring byggandet hämmar ambitionen att återbruka och efterlyser en större flexibilitet.

Välkommen till vår nya tidning Byggkoll. Vi inleder 2020 med att klä oss i ny kostym, byta namn, och till viss del även förnya innehållet. Detta för att vi vill lyfta våra hjärtefrågor ännu mer. I en och samma tidning ryms både avancerad teknik och reportage som andas närvaro och byggarbetsplats. Här finns värdefull information och konkreta råd. Allt för att du i branschen ska ha koll i din yrkesroll! I detta nummer har vi tema smarta fastigheter där du bland annat får svar på vad en digital tvilling är. God läsning!

I det här numret har vi Innovation som tema. Byggbranschen kritiseras ofta för att vara trög och icke innovationsdrivande. John Lindgren, forskare i innovationsvetenskap, håller inte riktigt med men menar samtidigt att det i branschen är centralt med riskbedömning och att det sätter en stark prägel. Ett företag som har provat nytt är hustillverkaren Lundqvist Trävaru i Piteå, som låter kunderna använda ett system på sin hemsida för att skapa egna byggnader med hjälp av ett 3D-verktyg.

I det här numret har vi Gestaltning som tema. Att känna sig otrygg i en utemiljö är något som de flesta kan relatera till. Vissa utemiljöer upplevs som trygga och välkomnande och andra inte. Varför är det så? Vad är det som påverkar om en miljö upplevs som trygg eller otrygg? En kommun som vågat pröva nya sätt att arbeta för att skapa trygghet i det offentliga stadsrummet är Helsingborg. Stadsdelen Söder i staden hade i polisens trygghetsmätning utsetts till landets mest otrygga plats. Vi besökt staden för att se hur de arbetar med bland annat jämställda platser.

När du läser detta har vi nyligen genomfört ett EU-val. Ett val som bland annat gick i klimatets tecken. Ett val som innehöll vår tids ödesfråga och som vi kanske bara har något enstaka årtionde på oss att lösa, enligt flera studier. Klimatforskarnas besked är tydligt. Med de klimatåtgärder vi gör idag riskeras en två grader varmare värld – och en förlorad kamp mot klimatförändringarna. Vi måste alltså göra mycket mer. Undersökning efter undersökning visar att klimatförändringarna tillhör det som svenska folket, framför allt unga, oroar sig för mest. Detta nya nummer av Byggtjänst-PM har klimat som tema.

Byggsektorn står för ungefär en tredjedel av hela Sveriges avfall. En hel del av det material som hanteras vid nybyggnation, rivning och renovering slängs. I vårt renoveringstema får du tips om hur du kan återbruka och renovera istället för att slänga det som fortfarande har ett värde. En färsk rapport visar att de digitala hoten ökar kraftigt. Vi har träffat It-säkerhetsexperten som berättar hur du skyddar dig.

När vi bygger småhus har det länge varit självklart att husen uppförs i trä. Först på senare år, och i takt med världens ökade fokus på att hejda klimatförändringarna, har trä blivit ett alternativ även för flerbostadshus och andra större byggnader. Var tionde ny större byggnad uppförs idag i trä. I vårt tema om infrastruktur berättar vi bland annat om staden som använder sig av trä i så gott som alla projekt där det är tekniskt möjligt. I Skellefteå är det inte bara hus utan även infrastruktur så som broar och parkeringshus som omfattas av stadens träbyggnadsstrategi.

Vi har utbildning som tema i detta nummer. Utbildning som kommer att behövas i en framtid med allt högre efterfrågan på så kallad T-kompetens, där T står för teknologi. Så för att säkra din framtid på arbetsmarknaden kan det vara bra att satsa på tekniska yrken, exempelvis att utveckla robotar. I temat kan du läsa om regeringens kompetensutvecklingsinsats som går under namnet AI Sweden. Läs även om Luleå Tekniska Universitet, LTU, som genomför ett flertal större satsningar på byggteknisk digitalisering. De driver bland annat projektet ”Uppkopplad byggarbetsplats”.

I det här numret har vi tema logistik. I vardagen kan logistik handla om allt från busstider att passa till vad som ska inhandlas till middag eller hur många som ska äta och när. Som förälder är man en världsmästare på vardagslogistik. Lämningar och hämtningar på dagis, matsäckar som ska packas, skjutsningar till handbollsträningar, matcher, cuper. Logistik ingår helt enkelt i mitt och många andras livspussel. I vardagen på en byggarbetsplats kan logistik, eller rättare sagt bristen på logistik, handla om gipsbuntar som beställts i överflöd, leveranser som aldrig kommer eller material som ligger i vägen eller försvunnit.

Vad betyder egentligen begreppen VR, AI, IoT, Big data, BIM, GDPR och robotisering? En sak är säker, de är alla begrepp som kommer att få en allt större betydelse framöver. I det här numret reder vi ut begreppen, kopplar upp oss och surfar runt i den alltmer digitaliserade byggvärlden. En värld som går i en allt snabbare takt då generationsväxlingen i branschen pågår för fullt och de nya unga som vuxit upp i den tar den uppkopplade tillvaron för självklar.

Vi har i detta nummer fokuserat på säkerheten i byggbranschen där stress visat sig vara en bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade olyckor. Du kan bland annat läsa om en färsk studie där man har undersökt de bakomliggande orsakerna till den relativt höga andelen allvarliga olyckor inom byggbranschen. Studien visar att stress har en avgörande inverkan på olycksfallsrisken och att en viktig orsak till stressen är bristande planering.

I det här numret har vi tittat in i framtiden. En framtid som redan är här. Där väggar kan tala och där byggbranschen tar hjälp av rymdteknik för att hitta hållbara lösningar. I temat Framtidens stad får du en spännande inblick i hur dagens byggbransch ser ut och kan komma att se ut framöver. Hur vi kan hitta lösningar på de utmaningar vi står inför så som klimatförändringar och en ökad befolkning. Framtidens byggbransch är här för att stanna. Vi kan omfamna den eller förkasta den, men visionen är nu verklighet och resan har bara börjat.

Den offentliga sektorn i Sverige köper varje år varor, tjänster och entreprenader för omkring 600 miljarder kronor. Uppskattningsvis finns idag ungefär 4 100 offentliga organisationer som omfattas av upphandlingsreglerna. Lagen om offentlig upphandling, LOU, som började gälla vi nyåret, är enligt vissa ett komplicerat förfarande som kräver både kunskap och hjälpmedel. I vårt tema om offentlig upphandling får du förhoppningsvis både kunskap om och hjälpmedel till ett enklare upphandlingsförfarande.

Tre ord som handlar om vår tid, om att vi står inför omfattande klimatförändringar där vi behöver göra hållbara val för att överhuvudtaget ha en jord att lämna efter oss till nästa generation, där Sverige för första gången sedan 80-talet upprustar sitt försvar och där otryggheten i vår närmiljö är vardag. Allt byggande borde ske med fokus på människors behov av hållbarhet, trygghet och säkerhet. I det här numret av ByggtjänstPM har vi gett orden bygganknytning.

Referensverktyget AMA utgör stommen i stora delar av byggprocessen som den ser ut i Sverige. Från förfrågningsunderlag till färdiga bygghandlingar.

Var finns kompetensen att bygga 710 000 bostäder? Vi har i detta nummers tema frågat branschen vad som krävs.

Vi har tittat på olika delar av byggprocessen och följt projekt där man arbetat med bland annat BIM, AMA och totalentreprenad med samverkan.

Bostadsbrist en säkerhetsrisk. Hur säkrar vi vårt land, våra byggnader och de människor som arbetar och lever i dem i tider av oro, terrorhot och främlingsfientlighet? I detta nummers säkerhetstema har vi fokuserat på det stora arbete som nu görs för att både dem som arbetar i branschen och dem som ska leva i det som byggs, kan göra det tryggt och säkert.

Vi tillbringar en stor del av våra liv inomhus. Det är därför självklart att vår framtid, barnen, får den allra bästa miljön. Varför är det då så att femhundra skolor måste förbättra både städning och ventilation enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten? Läs mer om rapporten och om VD:n som har vigt sitt yrkesliv till att utbilda och informera om vikten av fungerande ventilation, i vårt senaste nummer av ByggtjänstPM med tema inomhusmiljö.

Renovering av byggnader med kulturhistoriskt värde kräver både kreativitet och nytänkande. Läs om den unika elrenoveringen på Nordiska Museet i Stockholm och om Stefan Björling som älskar stamrenoveringar, i senaste numret av ByggtjänstPM.

Att bygga och renovera ekologiskt och hållbart handlar också om att använda rätt byggmaterial. Ett miljövänligt byggmaterial som skapar så lite problem som möjligt under tillverkning, byggande, boende och när de blir avfall. Det ska vara möjligt att återanvända, vara resurssnålt och energisnålt samt helst vara lokalt producerat så att transportbehoven minskar. Samtidigt visar beräkningar att klimatpåverkan under byggskedet är lika stor som klimatpåverkan från byggnadens energianvändning under 50 år. En nästan omöjlig ekvation kan man tycka. Men det finns åtgärder som kan vidtas för att lösa ekvationen, läs mer på sidorna 16-17 i vårt temablock om ekologiskt byggande.

I detta nummer har vi säkerhet som tema. Vi berättar bland annat om ungas syn på säkerhet. Hur de tror att de är osårbara och att de är mer riskbenägna än andra. Rapporter visar att arbetsplatsolyckor ökar, speciellt bland unga mellan 16 och 25 år, och att flera av de mest utsatta yrkesgrupperna finns i byggsektorn.

Vad kan man göra för att få fart på bostadsbyggandet i bostadsbristens Sverige? I detta nummer visar vi exempel på hur man kan lösa problemet. På våra temasidor skriver vi bland annat om Norge, där har man löst det med ett subventionerat bosparande som har syftet att stimulera hushållen att bygga upp ett eget kapital för att kunna köpa sin bostad.