På Järvafältet norr om Stockholm bor idag 60 000 människor i de sex stadsdelarna Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta. Det är ett område med stora utmaningar där många av de boende saknar arbete och husen som byggdes under framför allt 1960- och 70 talen är i stort behov av upprustning och renovering.
Målsättningen med Järvalyftet, där projektet Hållbara Järva ingår, är att genom dialog och samverkan med de boende skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till en plats där man vill bo och kan känna sig trygg.
Vilka är då utmaningarna och hur tänker man när man ska greppa ett så här jättelikt projekt som Järva?
- Jag tycker vi här i Sverige är mycket bra på att ha den holistiska synen, alltså det breda synsättet på hållbar utveckling. Att man inte bara fokuserar på energifrågan eller trafikfrågan, säger Lisa Enarsson, projektledare för Hållbara Järva vid miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon upplever att när man tittar på miljonprogramsområden så blir det lätt att man bara ser till den sociala frågan och glömmer bort miljöfrågorna.
– Och i nyproduktion är det tvärtom, då tittar man mest på miljö- och energifrågan och glömmer lätt bort de sociala frågorna.
I projektet Hållbara Järva har man i vissa fall fått in de sociala frågorna med hjälp av miljöfrågorna, ett exempel på detta är satsningen på solceller.
– Vi har fått positiv respons från de boende. De känner sig stolta över att vi satsade på solceller i just deras område. Och det tror jag faktiskt är unikt, det finns nog inga platser i världen där man har gjort en liknande satsning i ett miljonprogramsområde, säger Lisa Enarsson.
Projektet Hållbara Järva pågick under 2010-2014 och hade som fokus energieffektivitet, förnybar energi, hållbara transporter och delaktighet med de boende samt en utvärderingsdel i samarbete med KTH. Projektet fick ett statligt bidrag på 55 miljoner kronor från Delegationen för hållbara städer.
Sju av Svenska Bostäders hus med 350 lägenheter ur miljonprogrammet valdes ut för renovering i Husby, Akalla och Rinkeby. I projektbeskrivningen står det att "Området ska omvandlas till ett energieffektivt miljöprofilområde" med målet en halverad energiförbrukning.
För att lyckas med detta behövde man både använda sig av den senaste tekniken och få de boende att förändra sina beteendemönster när det gäller energianvändning.
-Detta krävde ett gott och nära samarbete med de boende under hela projektet, säger Jenny Berglund, biträdande ombyggnadschef för fastighetsutveckling vid Svenska Bostäder.
-Vi är mycket nöjda även om vi inte helt uppnådde målet med femtio procents reduktion för hela energibiten, men vi nådde det på uppvärmning, däremot inte på varmvatten, säger Lisa Enarsson.
Dels har det med missvisande statistik att göra, att det ofta bor fler personer i varje lägenhet i Järva än snittet i övriga Stockholm, menar Lisa Enarsson. Hon tror inte att de boende använder mer varmvatten per person här och det borde framgå av statistiken ur rättvisesynpunkt.
När det gäller tilläggsisoleringen av fasaderna har detta tekniskt fungerat mycket bra. Men det finns tveksamheter kring ekonomin, där kostnaden för att isolera om fasader, flytta ut fönster, bygga ut balkongfronter med mera, har varit hög jämfört med den minskade uppvärmningskostnaden. Ett alternativ kan vara att enbart isolera gavlar utan fönster.
Nya tak har visat sig vara bra ur både ett tekniskt, komfort och ekonomiskt perspektiv, men för att det ska vara ett gångbart alternativ krävs att taket har nått sin tekniska livslängd på 25-30 år. Detta gäller även vid byte av fönster, då det krävs att de har nått sin tekniska livslängd på cirka 20 år.
FTX- ventilationen visade sig fungera bra, men det krävs att det finns kanaler i huset. Att bygga ventilationen på tak kan vara ett alternativ, men är komplicerat när det gäller bygglov och konstruktion och medför högre kostnader.
Vidare höll inte värmeåtervinningen av avloppsvatten vad leverantören lovat. En annan erfarenhet Svenska Bostäder gjort är att individuell energimätning kostar mer än vad man får ut av det.
Satsningen på förnybar energi och solceller har gjort Järva till ett av Sveriges solcellstätaste område.
Solfångare är inte försvarbart i området då man har fjärrvärme som den i Stockholms stad. Däremot menar Svenska Bostäder att solceller är ett bra alternativ till att skapa fastighetsel. Solcellssatsningen gör att 15-20 procent av elbehovet nu tillgodoses i fastigheterna med en avbetalningstid på tio år.
Dock har hanteringen av elcertifikat varit både krånglig och omständlig, vilket hindrat vidare utbyggnad av solenergi.
De nya reglerna består i att ett organisationsnummer bara får sätta upp solceller med en effekt på 255 kilowatt om de ska slippa beskattning. Svenska Bostäder, har till exempel ett organisationsnummer för alla sina bostäder, vilket betyder att de nu måste betala skatt för el som de producerar och använder själva.
– Det var nog inte riktigt så det var tänkt. Det stimulerar ju inte företag att satsa på solceller utan talar tvärtom emot EU:s ambitioner att minska fossilbränsleutsläppen. Jag tror att de nya reglerna hämmar de satsningar på solenergi som faktiskt var på gång på många håll, säger Lisa Enarsson.
Kostnaderna för renoveringarna i Hållbara Järva har man försökt hålla nere för att de boende ska klara av de nya hyrorna. Idag kostar en trea drygt sju tusen kronor och renoveringskostnaden har fördelats så att en tredjedel har betalats av Svenska Bostäder, en tredjedel med hjälp av energieffektiviseringen och den sista tredjedelen av de boende.
Nu när projektet Hållbara Järva är avslutat, vad händer framöver?
– Det som är så bra med det här projektet är att det inte bara är en pilot som tar slut, utan Svenska Bostäder har en plan för fortsatta renoveringar på Järvafältet fram till 2022. I detta kommer de att kunna ta med sig alla goda erfarenheter i den fortsatta renoveringen av Järva och i andra projekt, säger Lisa Enarsson.
