Kan ett sovrum för två vara lika långt som sängen är bred?

Är det tillåtet att göra ett tvåpersoners sovrum som är lika brett som sängen är lång, och där man kommer in i rummet på två ställen, en på varje sida sängen? Detta gäller en lägenhet på ca 70 m2.

Går betjäningsarean fram till väggens yta?

BBR 3:143 beskriver tillgängliga dörrar. I de allmänna råden hänvisas till SS 91 42 21. Sidan 5 i denna standard visar längst ned till vänster för normalnivån en figur med mått för entrédörr och #dörr till balkong/uteplats. Figurens betjäningsareor går fram till ytterväggens insida respektive utsida.

Dagens ytterväggar är relativt tjocka av energikravsskäl medan dörrkarm och dörrblad är fortsatt mindre djupa. Skall figuren och kraven tolkas så att betjäningsarean går fram till väggens yta, även om väggen är tjockare än karmdjupet?

Hur blir man ett certifierat byggprojekteringsföretag?

Jag undrar om det finns någon kortfattad beskrivning om det nya "Certifierade byggprojekteringsföretag"? Hur ska man gå tillväga för att bli certifierad, vilka krav ställs på ett arkitektkontor? Var, hur och när kan man ansöka om att certifiera företaget? Hoppas ni har en sammanfattning av hur vi kan förbereda oss för en ansökan.

Är SMER och OMER samma sak?

Jag undrar om SMER och OMER är samma sak med olika namn?

Gäller den fria höjden i BBR alla dörrar?

Vi har ett trångt utrymme under en garageramp till ett cykelrum, det blir en specialdörr som inte klarar 2 meter fri höjd. Dörren till cykelrummet är en extra dörr, som egentligen inte behövs utrymningsmässigt. Den kan tas bort men kan samtidigt vara bra att för att underlätta med cyklarna.

Kan man ha en passage till cykelrum med lägre fri höjd än 2 meter? Det är inte utrymningsväg och inte arbetsplats. Gäller den fria höjden i BBR alla dörrar? 

Krav på golvbrunn för ingjutning?

Finns det något uttalat krav på att en golvbrunn för ingjutning ska ha anslutning 75 mm? Vad är minsta flödeskapaciteten för en golvbrunn?

Vad avses med ”högsta höjd” i äldre detaljplaner?

Jag har en fråga gällande tolkning av tillåten byggnadshöjd i en detaljplan från 1970. På detaljplanekartan är höjden skriven i en romb (+27,5) och i förklaringen står "Högsta höjd över nollplanet".

I tillhörande planbestämmelser står följande: "§2 Byggnads höjd och djup Inom med siffra i romb betecknat område får byggnad uppföras till högst den höjd i meter över stadens nollplan, som siffran anger. Inom kvartersmark får ej anordnas mer än två källarvåningar till ett sammanlagt djup av högst 7 m under vidliggande gata. §4 Byggnads utformning Över ett horisontalplan förlagt på angiven byggnadshöjd får inte anordnas andra utrymmen än för hissmaskin och ventilationsanordningar."

Nu till min fråga. Det är oklart vad "högsta höjd" avser. Ska det tolkas som byggnadens totalhöjd, nockhöjd eller byggnadshöjd? 

Är det krav på ventilation i ett hisschakt?

Är det krav på ventilation i ett hisschakt?

Vad gäller för säkert glas i byggnader?

En fråga gällande säkert glas i byggnader: i ett flerbostadshus, räknas trapphuset som bostad eller som något annat? Gäller personsäkert glas för fönster/partier med bröstning lägre än 600mm även här eller är det 1500mm?

Är det tillåtet med skarvar på värmerör i golv?

Tillåtet att ha skarvar på värmerör i golv?

När krävs ett räcke?

När krävs räcke vid en höjdskillnad inomhus resp utomhus? Vill minnas att det är 0,5 meter, hittar det inte i BBR.

Finns specifika författningskrav för vårdboenden?

Finns några specifika författningskrav för vårdboenden?

Varför kommer anbudet före i hierarkin?

Enligt både AB04 och ABT06 så kommer anbudet högre upp i rangordning av kontraktshandlingarna än förfrågningsunderlag/administrativa föreskrifter, enligt kap 1. § 3. Jag kan inte förstå varför anbudet någonsin ska komma före i hierarkin än det förfrågningsunderlaget som samtliga parter lämnat anbud på. Om det i anbudet förkommer en reservation eller något motstridigt mot kraven i FFU, då gäller det före enligt 1 § 3. Varför är det så? Och hur vanligt är det med avsteg?

Finns det krav som reglerar entreprenörens ansvar för rumstemperaturen?

Folkhälsomyndigheten har riktvärden på maxtemperaturer sommartid men finns det någonstans uttryckt som krav så att det går att hävda att en part, exempelvis byggentreprenör, måste uppfylla vissa kriterier vad gäller detta?

Tabell med riktvärden för operativ temperatur:

Riktvärde                                             Kall årstid      Sommar

Operativ temperatur, varaktigt               24 °C             26 °C

Operativ temperatur, kortvarigt              26 °C             28 °C

Hur hanteras koderna för undantagna arbeten?

Hur ska koden AFC.114 och AFD.114 undantagna arbeten hanteras?

Klassas ridåvärmare som verksamhets- eller fastighetsenergi?

Klassas en ridåvärmare i en matsal på en förskola som verksamhetsenergi eller fastighetsenergi? Matsalen kommer användas av intilliggande skolas elever.

Frånluft eller tilluft i klädkammare?

Bör det vara frånluft eller tilluft i klädkammare i anslutning till sovrum respektive klädkammare i anslutning till hall, med tanke på nedanstående krav, eller är tilluft lika bra som frånluft i båda fallen?

Ur BBR "Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet."

Hur ska vi tänka kring SFP vid forcering i spiskåpor?

Hur ska vi tänka kring SFP tal när det kommer till bostäder där vi har forcering i spiskåpor?

SFP får vi fram genom att ta summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tillufts- eller frånluftsflödet. Antalet spiskåpor som används samtidigt och forceringsflöde hämtar vi från Byggvägledning 7, utgåva 5 - Ventilation - Figur 2:6 (sida 45).

Dimensionering av aggregat tas fram för att klara forceringsflödet för kåporna, men skall SFP räknas utifrån att frånluftsflödet är vårt största flöde? Tiden som spiskåpor används, skall detta verkligen vara bestämmande för SFP? Branschpraxis brukar vara att x antal spiskåpor används samtidigt 0,5-1,0 timma per dag.

Hur ska man tolka kravet på väntetid för tappvarmvatten?

Hur ska man tolka följande text i BBR: "Utformningen av vattenledningar och placeringen av vattenvärmare bör vara sådana att tappvarmvatten kan erhållas inom cirka 10 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. Detta gäller dock inte då tappvarmvatten bereds för ett enbostadshus."

Är det då OK att ha längre väntetid om man har snålspolande blandare? Exempelvis 15 sekunder för en blandare som har 0,15 l/s?

När krävs ledstång?

Krävs det en ledstång i trappor inomhus som är 0,5 m i höjdskillnad? Det gäller privat bostad.