Så kan lyckade pilotprojekt skalas upp

Det är ett stort slöseri att inte ta tillvara på de lösningar som lyckade pilotprojekt kan bidra med, menar projektledare Lisa Enarsson, vid Stockholms stad. Mängder av innovativa lösningar inom stadsutveckling tas fram i olika pilotprojekt, för att sedan inte användas. Detta trots att de uppvisat mycket goda resultat. 

Byggkoll har tidigare intervjuat Lisa Enarsson när projektet ”Hållbarhet blir standard” var nytt.

Projektledare Lisa Enarsson. Foto: IVL

Ingen automatisk uppskalning

Projektet avslutades nu med en slutkonferens där 170 personer deltog digitalt och ett 30-tal personer var på plats hos Sveriges kommuner och landsting, SKR, i Stockholm.

Lisa Enarsson har erfarenhet från stora projekt om energieffektiv renovering som Hållbara Järva och Grow smarter.

– Där kom ju fram jättebra lösningar. Det har varit en frustration kring att vi inte har kunnat skala upp dem på en större bredd. Det var egentligen anledningen till att vi startade projektet. Vi ville hitta en lösning på detta, säger Lisa Enarsson.

Ett problem har alltså varit att det ofta är mer slump än struktur som avgör om det blir en uppskalning eller inte.

– Vi vill få bort den slumpen. Det ska inte behöva vara en eldsjäl som kämpar för att få till uppskalningen, säger Lisa Enarsson.

–Om det blir mer genomtänkt kan uppskalningen ske med en större bredd. Då blir det mer resurseffektivt och vi får verklig miljönytta av de pilotprojekt vi genomför. Det behövs för att accelerera den stora gröna klimatomställningen och få piloterna att flyga, säger Lisa Enarsson.

Uppskalningen kan exempelvis behöva ett större samarbete som i sin tur medför att man kan göra gemensamma upphandlingar och på det sättet göra det mer effektivt.

Särskilt i dessa tider med resursbrist och besparingar behöver man ännu mer vårda de resurser som finns.

Så kan positiva synergier tas tillvara

Det man under projektet kommit fram till var att det behövs ett verktyg som ställer de svåra och detaljerade frågorna hur man kan gå tillväga för att påskynda uppskalningen. Svaren sitter de som har genomfört projektet på.

Dessutom har man tagit fram en vägledning som ska användas redan från början i ett pilotprojekt. Då ska man tänka igenom vad det är man behöver göra för att projektet sedan ska gå att skala upp.

– Man behöver till exempel ha med sig de som arbetar i den ordinarie processen tidigt, detta för att lösningen sedan även ska fungera i kärnverksamheten, säger Lisa Enarsson.

Måste planera för uppskalningen

På plats under konferensen var Jonas Sondal, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som berättade om arbetet med att ta fram det nya stödverktyget. Här har man använt sig av bland annat intervjuer, tester och workshops. De tre städerna Malmö, Göteborg och Stockholm har varit testpiloter av det nya verktyget.

Vägledningen utgår från en uppskalningsprocess som går från att planera piloten till att implementera den i ett nytt projekt eller plats. Man måste ta höjd för uppskalningen redan i planeringen av pilotprojektet, menar Jonas Sondal.

– Samt fundera igenom om piloten man vill starta blir lyckad, har man då resurser att ta den vidare efteråt, till exempel om det kostar något extra för en viss förvaltning. Eller om det krävs andra resurser.

När det gäller andra halvan av processen upplever Jonas Sondal att det ofta tar stopp. Pilotprojektet har utvärderats. Man har kanske haft en extern finansiering som nu tar slut och de som arbetat med pilotprojektet går ofta vidare till ett nytt pilotprojekt.

– Det man behöver göra är att planera för hur man ska kunna driva igenom uppskalningen. Och ta ett beslut om de ramar som ska gälla, en åtgärdsplan med tillräckligt med avsatta resurser, avslutar Jonas Sondal.