Det nya EU-direktivet CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, ska höja kvaliteten på företagens hållbarhetsredovisning, öka transparens och jämförbarhet över den europeiska marknaden.
Precis som med taxonomin är syftet med CSRD att genom konkret redovisning av hållbarhetsdata styra företag mot en snabbare grön omställning och bidra till att uppnå EU:s strategiska mål om klimatneutralitet till år 2050.
Rikard Silverfur, Fastighetsägarna.
Utöver att den egna redovisningsavdelningen mångdubblas, kan ökade redovisningskrav innebära en lavinartad ökning av konsult- och revisionskostnader.
Direktivet innebär krav på rapportering och revision av samtliga hållbarhetsområden, och rymmer 1144 potentiella datapunkter som företag kan komma att rapportera om.
Direktivet implementeras från räkenskapsåret 2024 och kommer att ersätta den nuvarande lagstiftningen i direktivet om icke-finansiell rapportering, NFRD. Samtliga stora företag och samtliga börsnoterade företag inom EU omfattas av de nya reglerna. Undantag är noterade mikroföretag.
På Sveriges Allmännytta uppskattar man att 45 bostadsbolag omfattas av det nya EU-direktivet. Men ytterligare bostadsföretag kan tillkomma om Sverige behåller de gränsvärden för hållbarhetsrapportering som idag finns i årsredovisningslagen.
Sveriges Allmännytta har fått många frågor från sina medlemmar om det nya direktivet.
– De har frågor om till exempel hur en dubbel väsentlighetsanalys bör genomföras. Och de förstår att hållbarhetsarbetet behöver integreras ännu djupare i bolagens strategi, styrning, internkontroll, investerings- och åtgärdsplaner och uppföljning och att detta utgör utmaningar, säger Magnus Ulaner, klimatexpert på Sveriges Allmännytta.
Magnus Ulaner, Sveriges Allmännytta.
En stress uppstår om ekonomichef, och övrig ledning har ett ”vänta och se förhållningssätt” och tänker att 2025 är långt borta.
Sveriges Allmännytta arbetar nu med att ta fram ett utbildningsprogram som fokuserar på både att lära sig rapportera enligt direktivet, att använda de EU-gemensamma standarderna och samtidigt täppa till eventuella gap som finns i hållbarhetsarbetet.
– Nu ska företagen visa hur de på djupet styr hållbarhetsfrågor och information om hållbarhetsfrågor ska finnas i förvaltningsberättelsen och granskas av revisorer, berättar Magnus Ulaner.
Det nya direktivet innebär att stora företag från och med 2025 ska redovisa sina hållbarhetsprestationer på ett mer enhetligt sätt än tidigare och rapportera om bland annat miljöpåverkan, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption.
Förvaltningsberättelsen ska innehålla både information som behövs för att förstå företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Det är detta som menas med dubbel väsentlighetsanalys.
– Jag upplever att de som är hållbarhetsansvariga är på frågan, men en stress uppstår om ekonomichef, och övrig ledning har ett ”vänta och se förhållningssätt” och tänker att "2025 är långt borta”, säger Magnus Ulaner.
– De som omfattas av rapportering enligt artikel 19a eller 29a i EUs årsbokslutsdirektiv, som det nya direktivet uppdaterar, omfattas även av att rapportera i förhållande till taxonomin, vilket regleras i taxonomiförordningens artikel 8. Så bolag behöver ha koll på vilka av sina ekonomiska aktiviteter som finns i taxonomin och kunna svara på om man klarar eller inte klarar de tekniska granskningskriterierna för bland annat nybyggnation och renovering.
Magnus Ulaner ser en risk i att arbetet med sociala frågor lokalt i bostadsområden kan bli knepiga att hantera i rapporteringen.
– Dels för att de kan vara svåra att nyckeltalsätta, men även för att de kommande europiska standarderna inte riktigt fångar det lokala perspektivet.
Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet vid Fastighetsägarna tycker att CRSD i grunden är positiv.
– Men vi vill samtidigt höja ett varningens finger. Det får inte bli så att summan av alla tillkommande redovisningskrav tar kraft från verkliga hållbarhetsinsatser. Det kan inte vara EU:s avsikt, säger han.
Fastighetsägarna har fått signaler om att medlemmar kraftigt tvingas utöka sina redovisningsavdelningar.
– Utöver att den egna redovisningsavdelningen mångdubblas kan ökade redovisningskrav innebära en lavinartad ökning av konsult- och revisionskostnader.
Fastighetsägarna följer tillsammans med Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd utvecklingen av CSRD och de sektorspecifika standarderna inom ESRS.
– I det utvecklingsarbete som vi driver stämmer vi av mot de kommande kraven enligt CSRD. Vi har som ambition att i de verktyg, tolkningar och vägledningar som tas fram ska harmoniera med, och vara behjälpliga för fastighetsföretag att arbeta mot, CSRD och ESRS, säger Rikard Silverfur.
