Det är 20 år sedan det hände. Olyckan som förändrade allt.
Peter Lindstedt arbetade som platschef på ett lagerhallsbygge i Klippan i Skåne. Han skulle göra en sista inspektion av byggarbetsplatsen innan det var dags att ta helg. Ett par minuter senare inträffar olyckan.
Det blåste kraftig vind den eftermiddagen ute på arbetsplatsen och ett tungt paket med takisolering kom flygande och hamnade över honom. Det visade sig att han hade brutit ryggen, fått en allvarlig ryggmärgsskada och blivit förlamad från midjan och neråt.
Först var allt väldigt mörkt. Men det tog inte så många veckor för mig att landa i att antingen så har jag levt livet eller så lever jag livet.
Med stor envishet kämpade han sig tillbaka till arbetet som platschef på Peab. Ett halvår efter olyckan började han arbetsträna. Den första tiden gick han bredvid en kollega.
− Min närmaste chef stöttade mig till 100 procent. Sen var det kanske många som höjde på ögonbrynen och nog undrade hur det skulle gå. Jag ville nog visa att det gick att arbeta som platschef fast man sitter i rullstol.
Peter Lindstedt bestämde sig ganska snabbt efter olyckan att han ville komma tillbaka till sitt arbete som platschef.
− Först var allt förstås väldigt mörkt. Men det tog inte så många veckor för mig att landa i att antingen så har jag levt livet eller så lever jag livet. Jag hade förmånen att ha en familj redan då och goda vänner och en stöttande arbetsgivare.
Vid tiden för olyckan hade han fru och ett barn, som idag har blivit fru och två barn. Han kan se att utmaningarna troligen är större för den som drabbas av något liknande och som inte har en stabil familjesituation.
− Jag har full respekt för att man nog känner sig mer ensam då. Jag hade ju en egen familj när det hände.
Peter Lindstedt fortsatte sedan att arbeta som platschef i sex år efter olyckan.
Tror du att du har varit en förbild för andra?
− Det hoppas jag verkligen att jag har varit
Idag arbetar Peter Lindstedt som regionchef på Bygg bostad Syd med ansvar för nyproduktion. Regionen består av 210 personer och här ligger man långt fram när det gäller tillgänglighetsfrågor.
− Jag brinner ju lite extra för de här frågorna och det har nog spelat in. Jag ser kanske saker som andra inte ser.
Tänker man till tidigt i ett projekt så behöver det inte bli så stora åtgärder som behövs för att tillgänglighetsanpassa en arbetsplats, menar Peter Lindstedt.
Kan du ge något konkret exempel på vad det kan handla om?
−Det kan vara vid planering av våra bodetableringar. Det är lätt hänt av vana att man sätter dit en smal toalett som man inte kommer in med en rullstol i. Många ser en handikapptoalett som att den är till för den handikappade. För mig finns inte det. Det är inte min toalett. Det är en toalett som ska fungera för alla och det gör ju inte en vanlig toalett.
I region Syd har det blivit en hygienfaktor vid alla etableringar att sätta in ramp och en handikapptoalett.
− Ett annat exempel kan vara var du placerar det viktigaste vi har i livet, kaffebryggaren. Den behöver ju inte stå längst in i hörnet i köket. Den kan stå lite mer tillgängligt. Likadant med kopiatorn.
Om det här inte hade hänt dig, tror du att du hade varit en annan typ av chef då?
− Ja, jag tror nog att jag har utvecklats både som person och som chef genom olyckan. På grund av att jag uppskattar andra saker i dag som jag kanske inte hade gjort om jag inte hade skadat mig.
− Olyckan kom ju rakt i ansiktet på mig. Jag sa tidigt till mig själv att jag är glad att jag överlevde. Alternativet hade varit mycket sämre. För mig har det också varit viktigt för mitt mentala läkande att veta att det var en olycka, det var ingen som gjort något fel och vi kunde inte agerat annorlunda.
En sak som Peter Lindstedt påtalar betydelsen av i tillgänglighetsammanhang är utvecklandet av digitala hjälpmedel i branschen.
− Här är det en stor skillnad från när jag skadade mig för 20 år sedan. På den tiden var man glad om det fanns en digital kamera. Men nu har vi live-kameror, drönare och en massa annat.
Så behöver han se någonting på en plats i en byggnad som är svår att nå med rullstol, så kan han ta den digitala tekniken till hjälp.
− Den digitala tillgängligheten kan kompensera för den fysiska tillgängligheten. Det finns så enormt många digitala hjälpmedel som skapar en större tillgänglighet på en arbetsplats idag som inte fanns tidigare.
Om man jämför med andra länder ligger Sverige väldigt långt framme när det gäller tillgänglighet, menar Peter Lindstedt. En avgörande faktor är att vi har så bra ordning och reda på våra arbetsplatser.
− Sedan olyckan för 20 år sedan har vi förflyttat oss framåt. Säkerhetstänket har utvecklats enormt, och det gäller inte bara att det har kommit nya lagar som styr, utan det handlar om hela vår inställning, säger Peter Lindstedt.
Men en byggarbetsplats har större utmaningar när det gäller tillgänglighet än andra typer av arbetsplatser, just genom att en byggarbetsplats byggs upp för ett projekt. Tillfälliga byggbodar och omklädningsrum ska ställas i ordning.
Det enda sättet att ta reda på om den andra behöver hjälp är att fråga, och att göra det direkt och vänligt. Och att tänka på vilken ton man har.
Det handlar mycket om att ha ordning och reda från början på arbetsplatsen, då skapar man en trygg arbetsmiljö, menar Peter Lindstedt.
För 15 år sen kunde han få höra att: ”Om du ska komma ut nu på fredag till bygget, då får vi städa innan”. Det hör han aldrig idag.
− Det finns en annan inställning idag på våra arbetsplatser Det är ju inte bara jag som ska kunna ta mig fram. Det kan ju lika gärna vara en hantverkare som kommer med händerna fulla och snavar om saker ligger i vägen.
− Det är inte för mig vi ska skapa goda förutsättningar på en byggarbetsplats utan det är för alla som är där. Och gör vi det så fungerar det oftast för mig också. Så det är win-win på ett sätt, säger Peter Lindstedt.
Vi pratar om att det kan vara svårt att både be om hjälp och att erbjuda hjälp. Särskilt i byggbranschen där machokulturen gjort att det setts som en svaghet att be om hjälp. Idealet är att klara av allt själv.
Men när ska man då fråga om någon vill ha hjälp? Många blir osäkra och backar hellre än att utsätta sig för risken att det blir fel eller pinsamt.
− Det enda sättet att ta reda på om den andra behöver hjälp är att fråga, och att göra det direkt och vänligt. Och att tänka på vilken ton man har. Undvik ”stackars dig som behöver hjälp”-tonen- och att lägga på huvudet på sned, säger Peter Lindstedt.
Han tycker att vi borde bli bättre på att hjälpa varandra på våra arbetsplatser. Sen att det visar sig vara det bästa för effektiviteten i arbetet gör ju inte saken sämre.
Arbetsgivaren är skyldig att vidta stöd och anpassningsåtgärder för en medarbetare med en funktionsnedsättning. Otillgänglighet kan ses som en grund för diskriminering.
Det är vanligast att diskutera åtgärder för personer med synliga funktionsvariation. Men tre av fyra funktionsnedsättningar är osynliga.
Trots ett omfattande regelverk, tillkommer nya utmaningar på dagens arbetsplatser. Viktiga förutsättningar för en god tillgänglighet, som utrymme och akustik, utmanas i de nya kontorslandskapen där allt fler medarbetare samsas på mindre ytor.
I jakten på pressade byggkostnader kan till exempel omedvetna material- och färgval bidra till en försämrad tillgänglighet som utmanar överblickbarhet och orientering.
Arbetsgivaren är skyldig att vidta stöd och anpassningsåtgärder för en medarbetare med en funktionsnedsättning. Otillgänglighet kan ses som en grund för diskriminering.
Det är vanligast att diskutera åtgärder för personer med synliga funktionsvariation. Men tre av fyra funktionsnedsättningar är osynliga.
Trots ett omfattande regelverk, tillkommer nya utmaningar på dagens arbetsplatser. Viktiga förutsättningar för en god tillgänglighet, som utrymme och akustik, utmanas i de nya kontorslandskapen där allt fler medarbetare samsas på mindre ytor.
I jakten på pressade byggkostnader kan till exempel omedvetna material- och färgval bidra till en försämrad tillgänglighet som utmanar överblickbarhet och orientering.
