Det är på uppdrag av regeringen som Boverket har tagit fram förslag på nya gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. De kan införas tidigast den 1 juli 2025 och föreslås omfatta samtliga byggdelar av en byggnad. Boverket föreslår också att gränsvärdena ska skärpas vart femte år.
Klimatpåverkan beräknas som utsläpp av växthusgaser i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (kg CO2e/m2 BTA). Gränsvärdena ska, enligt förslaget, delas upp i två grupper. I dessa ser värdena ut så här:
Grupp | Byggnadstyp | Gränsvärde (kg CO2e/m2 BTA) |
1 | Flerbostadshus | 375 |
Kontor | 385 | |
Utbildning (ej förskola) | 380 | |
Förskola | 330 | |
Småhus | 180 | |
Specialbostad | 385 | |
2 | Övriga byggnader | 460 |
Från den 1 januari 2027 kan en klimatdeklaration som omfattar hela byggnadens livscykel införas. De moduler från byggnadens livscykel som föreslås ingå i klimatdeklarationen då är modul A1–A5 byggskedet, B2 underhåll, B4 utbyte, B6 driftenergi samt C1–C4 slutskedet. Klimatpåverkan för markarbeten och markförstärkning ska även redovisas i en klimatdeklaration.
Skälet till att införa en utökad klimatdeklaration först 2027 är att kunna göra eventuella anpassningar till kommande regler från EU, som liknar de regleringar som Boverket föreslår ska införas 2025.
Kraven som införs 2027 föreslås också beröra vissa ändringar av befintliga byggnader. De ska då begränsas till två åtgärder som kräver bygglov. Dessa handlar att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål. Kravet gäller också om det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller lokal. Tillbyggnader ska inte omfattas.
För att bedömningarna ska bli likartade anser Boverket att det behövs vedertagna standarder. Här föreslås digitalisering och automatisering. Byggherren ska digitalt, enligt en av Boverket bestämd struktur, bifoga ett beräkningsunderlag när klimatdeklarationen registreras. Här vill de utreda användning av Svensk Byggtjänsts klassningssystem CoClass i en klimatdeklaration.