Närmare 1 500 synpunkter från ungefär 40 olika instanser kom in under remissrundan av AMA Anläggning 23, MER Anläggning 23 och RA Anläggning 23. Martin Jonsson, projektledare för AMA Anläggning på Svensk Byggtjänst, konstaterar att det har varit ett större engagemang jämfört med tidigare utgåva. 

– Varför det är så kan jag inte svara på men det är roligt att branschen är engagerad. 

Något som bidrog till flera av synpunkterna var på grund av att streckkoderna i avsnitt DCC och PB togs bort i koder och rubriker. Det har tidigare använts för att spara utrymme i böckerna.

– Primärt görs det för att göra det tydligare. Med fullständiga kodrubriker utskrivna har krav på respektive material eller utförande kunnat göras mer specifikt. På det här sättet blir det tydligare för användarna vilka koder och rubriker som finns i AMA-systemet, vilka som kan användas och vilka slags krav som förväntas ställas, säger Martin Jonsson.

Skapat vägledning om masshantering

Martin Jonsson. Foto: Svensk Byggtjänst

Till den nya utgåvan har en vägledning om masshantering gjorts. Det är ett fristående komplement till AMA-systemet och är tänkt att fungera som rådgivning för den som upprättar tekniska beskrivningar. Inga separata krav finns i vägledningen men det ges bakgrund till och förtydligar de krav som finns i AMA. 

– Det är mer som ett komplement till RA för den som vill ha stöd för att på ett hållbart och kalkylerbart sätt ställa krav på masshantering, säger Martin Jonsson.

Vägledningen säljs separat från resten av AMA-utgåvorna. Den kom till som ett av flera förarbeten som föregick ändringarna av AMA Anläggning. Förutom masshantering utreddes också kapitlen om vägräcken och regnbäddar. 

Vad gäller vägräcken finns en ny struktur i avsnittet om detta.

– Det är inga större ändringar i kravställningen men de strukturella skillnaderna är ganska stora. Det är många rubrikändringar som har gjorts i avsnittet, säger Martin Jonsson.

Omstrukturering har gjorts bland annat för att bättre spegla de produktegenskaper och nomenklaturer som finns i dag. Dessutom har de gjorts för att följa kravställningsprocessen vid projektering.

Växtbäddar för dagvattenhantering

Numera finns även två koder om regnbäddar. Det rör sig om DCL.241 för regnbädd med ytligt intag samt DCL.242 för en regnbädd med intag under markytan. I RA finns sedan vid varje kod en figur för inspiration och vägledning.

Det har funnits ett större tryck från branschen att med hjälp av AMA-systemet kunna få in lösningar för dagvattenhantering.

– Det finns många sätt att lösa dagvattenhantering på och i AMA-systemet har vi inte velat låsa det till en ritning som alla ska hänvisa till. Figurerna ska i stället vara mer av en vägledande och inspirerande art, säger Martin Jonsson.

Många andra ändringar har också gjorts i nya AMA Anläggning. Några av dem kan du läsa om i den här artikeln.