I ett forskningsprojekt undersöktes olika trädarter i Botaniska trädgården i Göteborg och hur bra dessa var på att ta upp föroreningar. Föroreningarna var polycykliska aromatiska kolväten, PAH, i form av gasformiga L-PAH:er och partikelbundna H-PAH:er, Det är två vanliga typer av luftföroreningar som bland annat uppstår i städer på grund av utsläpp från förbränningsmotorer.
− De här PAH-föroreningarna är giftiga och flera av dem är klassade som väldigt toxiska, säger Håkan Pleijel.
Håkan Pleijel Foto: Ylva Heed
Han är professor i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet och har varit med i studien av trädens möjlighet att ta upp luftföroreningarna. Håkan Pleijel menar att alla luftföroreningar ofta klumpas ihop till en enda, men det finns flera föroreningar och träd är olika bra på att ta upp dessa. Det kan till exempel bero på om föroreningen är gasformig eller partikelbunden.
Vilka träd som är bäst på att fånga upp L-PAH skiljer sig från de som är bra på att ta upp H-PAH. I det första fallet är det främst barrträd som fungerar bäst, i det senare fallet rör det sig om lövträd.
− Vad gäller de gasformiga föroreningarna så kan barren ta upp en större volym och har ett tjockt vaxskikt på ytan där det finns mycket plats att lagra dem. Men för de partikelbundna föroreningarna är det storleken på ytan hos mottagaren som är det viktiga och därför fungerar lövträd bättre då.
Håkan Pleijel poängterar också att en fördel med barrträd är att de inte fäller sina barr, och därmed fortsätter att fånga upp föroreningar under vintern. Historiskt sett, menar Håkan Pleijel, att för få trädarter har planterats i städerna, och att det skulle vara bra med en större variation och mer inslag av barrträd.
Något som kan vara på väg, menar Johan Östberg konsult på Trädkontoret och tidigare forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han tycker sig se ett större intresse av att plantera barrträd i stadsmiljöerna igen.
− En utmaning är att vi i Sverige har haft synen på barrträd som att det är produktionsskog, särskilt tall och gran, och att sådan vill man inte ha i den tätbebyggda miljön.
Johan Östberg. Foto: Anna Sigvardsson
Trädkontoret anlitas av kommuner, bostadsbolag och andra med utemiljöer för att arbeta med sådant som trädplaner, val av trädarter och bedömning av enskilda träd. Hur trädens nyttor värderas skiljer sig en del åt mellan uppdragsgivarna. Johan Östberg berättar att vissa sätter upp flera kriterier inför val av trädarter. Allt ifrån träds klimatnytta vad gäller luftföroreningar, dagvattenhantering, biologisk mångfald eller hur de klarar av framtida klimatförändringar som torka.
− Sedan finns det många som har träds estetik som det primära. Att man vill ha en vacker blomning eller vackra höstfärger.
Som exempel tar Johan Östberg valet av träd nära en stor väg. Där utrymmet är stort finns möjligheten att plantera större träd som ger stora nyttor vad gäller hanteringen av dagvatten och luftföroreningar. Men många gånger väljs det i stället att plantera mindre körsbärsträd för att få något som blommar vackert på våren.
− Det har egentligen ganska få biologiska värden och ger inte heller de stora klimatnyttorna.
Det blir dock vanligare att tänka mer på nyttorna träd ger. Men det är fortfarande en lång väg kvar att gå anser Johan Östberg. Estetiken är viktig, det är en av anledningarna till att träd accepteras i städer.
− Men det ska inte vara det första kriteriet utan hela kedjan måste tänkas på. Allt ifrån hur väl ett träd kommer klara sig på den specifika platsen till vad som kan åstadkommas i form av ekosystemtjänster och hur väl skötseln fungerar.
Håkan Pleijel betonar att träd och växter i sig inte kan lösa luftföroreningsproblemen. Det gäller att minska utsläppen på olika sätt. Snarare är träd ett av flera verktyg som kan användas tillsammans med andra åtgärder för att minska människors exponering för luftföroreningar.
