”Byggbranschen får sin frihet under ansvar”

Om ett år kan vi ha en helt ny kravställning i samhällsbyggnadssektorn genom ett paradigmskifte i det vi brukar kalla ”byggregler”. Från tidigare regelgenerationer som SBN, Nybyggnadsregler och BBR kommer nu Möjligheternas byggregler, MBR.

De nya byggreglerna tar ett steg till i rollfördelningen mellan staten och samhällsbyggnadssektorn. Med Möjligheternas byggregler kan vi nå fram till det som varit en form av målsättning ända sedan 1989 då Nybyggnadsregler NR, ersatte SBN 80 och många detaljkrav från statens sida lämnades till förmån för mer funktionsbaserade krav. Det har utvecklats vidare i den BBR-generation vi nu haft i nästan trettio år. Med nästa steg, MBR, sätter staten kravnivåerna och samhällsbyggnadssektorn utvecklar lösningarna som uppfyller kraven.

Jag tycker att steget var på tiden och är övertygad om att byggsektorn kommer att klara detta.

En stor utmaning för branschen blir att de allmänna råden tas bort i MBR och man kan säga att i stället för att Boverket anger hur man kan eller bör göra läggs detta på samhällsbyggnadssektorn.

Branschen sätter de allmänna råden

Jag kan också tycka att det är bra att de allmänna råden försvinner i byggreglerna då dessa med tiden blivit ett slags förlängning av funktionskraven i BBR. Resultat av det är att man kan säga att vi till viss del idag nästan har en ”BBR-version” i varje kommun.

Vi kan inte ha 290 versioner av BBR, det räcker med en.

Att de allmänna råden tas bort blir en spännande utmaning, inte minst för byggnadsinspektörer och besiktningsmän. Dock skulle en form av allmänna råd till vissa krav kunna leva vidare i Möjligheternas byggregler, då bestående av vissa förklarande eller redaktionella upplysningar.

Ett av huvudsyftena med de nya reglerna är att vi ska kunna bygga snabbare och billigare, en fråga som debatterats i många år. Nu bjuder MBR in till detta och visst kommer branschen att klara det på ett bra sätt. Att en seriös byggbransch klarar av att ta sitt ansvar och finna vägarna fram till målet med ett uppfyllt funktionskrav tror jag på.

Jag ser dock att en del tunga remissinstanser avstyrker de nya reglerna i sin helhet. Där finns många synpunkter, främst risker med snabbare och billigare byggande, att funktionskraven inte är verifierbara samt kort remisstid.

Att remisstiden för de nya reglerna är snålt tilltagen kan man hålla med om och dessutom ligger den i tid kanske lite olämpligt strax före och efter semesterperioden. Håller också med om att en hel del funktionskrav inte är verifierbara. I det senare fallet är det bra om branschen engagerar sig och lämnar sina synpunkter som förhoppningsvis kan påverka Boverket inför beslutet om den slutgiltiga utformningen. En reflektion här är att av de kommuner som svarar säger många att man ej avser att svara på remissen. Något märkligt i mina ögon då man är tillsynsmyndighet och motpart till byggherren.

Gällande de allmänna råden så är ju signum i MBR att dessa tas bort. Hur konsekvent det kan vara kan diskuteras om man betraktar förslaget till föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Där finns det rätt gott om allmänna råd i avdelning 1, Övergripande bestämmelser. Jag förstår inte hur Boverket tänkte där.

Efter över trettio år med relativt detaljerade regler har vi ändå ett konstaterat byggfusk och fel som kostar över 100 miljarder kronor årligen. Men orsaken till det ligger nog på andra områden än statens byggregler. Kanske är det värt att pröva en annan väg.

Branschorganisationerna visar vägen – praxis växer fram

Jag är övertygad om att byggsektorns branschorganisationer kommer att ta fram rekommendationer som blir vägen fram till uppfyllandet av reglernas funktionskrav. Detta kryddat med lämpliga standarder från SIS samt goda handböcker och vägledningar.

Men det blir nog en turbulent tid i början innan praxis sätter sig.