Under lång tid har forskning och teknikutveckling drivits för BIPV både i och utanför Sverige. BIPV innebär att solcellerna integreras som en smart yta på olika typer av byggnadsmaterial. Det kan till exempel vara på tak och fasader, istället för att monteras utanpå.
Som resultat av EU:s mål att öka mängden el från förnybara energikällor, liksom dess byggnadsdirektiv för nära-noll energibyggnader, beräknas marknaden för både utanpåliggande och integrerade solceller öka avsevärt.
Bygg- och solcellsbranschen behöver mötas i stärkt förståelse, samverkan och kunskapsuppbyggnad för att lyckas.
− Det krävs en förståelse för att BIPV kräver särskild kompetens och att samverkan under både projektering och utförande är central, säger Charlotta Winkler, teknisk chef för solenergi på WSP och projektledare för förstudien.
Energimyndighetens beställargrupper för flerbostadshus och lokaler, Bebo och Belok, syftar till att gemensamt med medlemsföretag driva utveckling och lösa utmaningar kopplat till energieffektivitet i byggnader.
− Denna förstudie är initierad utifrån upplevda utmaningar att inkludera BIPV i byggprojekt. Målet har varit att ta reda på om en så kallad innovationsupphandling för BIPV skulle lösa dessa utmaningar eller om det finns andra hinder eller behov för att öka utbyggnationen, säger Charlotta Winkler.
Hon menar att aktörer inom såväl byggbranschen som solcellsbranschen kan finna värde i att läsa om vilka utmaningar som beställare och byggaktörer upplever inom arbete med BIPV.
Studien har genomförts genom intervjuer, där sammanlagt tio fastighetsägare och byggprojektörer med erfarenhet från BIPV-projekt har intervjuats.
Intervjuerna har påvisat utmaningar kopplade till BIPV. Huvudsakligen upplevs utmaningarna vara kopplade till kostnadsberäkningar, gränsdragningar och kunskap i projekteringsskedet och att det finns begränsningar av produkter och utbud på marknaden.
Vidare upplevs regelverk vara otillräckliga och inte anpassade för BIPV, vilket ses som en utmaning av projektörer.
Intervjuerna med beställare och projekterande konsulter visade att utmaningar för BIPV ligger närmre det praktiska arbetet i byggprocessen, snarare än produkt- och marknadsspecifika svårigheter som kan hanteras genom teknikutveckling i en innovationsupphandling.
− Därför föreslogs tre alternativ till en innovationsupphandling som fortsatt arbete med BIPV ur ett beställarperspektiv. Det är kunskapsuppbyggnad, utveckling av metodik för BIPV i byggprojekt och produktutveckling i samverkan, säger Charlotta Winkler.
För närvarande pågår diskussioner med Energimyndigheten gällande förslaget att driva kunskapsuppbyggnad som en förberedelse att även utveckla en metodik för BIPV i byggprocessen.
− Vi för även samtal med medlemsföretag kring medverkan i ett sådant projekt. I maj kommer vi genomföra ett öppet webinarium om BIPV med ett fastighetsägarperspektiv, säger Charlotta Winkler.
Kunskapsuppbyggnad inom BIPV föreslås riktas till beställare och projekterande konsulter men även byggentreprenörer. Projektörer i disciplinerna K, El, glas och brand liksom arkitekter har behov av information gällande hur de ska integrera lösningar i sina specifikationer liksom hur de kan kravställa BIPV lösningar som även går att uppfylla rationellt och kostnadseffektivt. I intervjuerna angav de att det saknas teknisk kunskap om BIPV produkter och dess funktioner i många led.
Utveckling av en metodik att implementera BIPV är just ett resultat av att många aktörer inte vet hur de ska hantera BIPV i sina discipliner. Det kan gälla oklarheter kring hur till exempel en brandkonsult ska föreskriva säkerhetsåtgärder kopplat till likströmskabel i fasad. De upplever att de saknar nationella standarder eller anvisningar för vad som gäller. En metodik för hantering av BIPV i projekt skulle kunna innehålla hänvisningar gällande hantering kopplat till varje disciplin. Både i projektering och i utförande.
Produktutveckling i samverkan föreslås som ökad dialog mellan leverantörer och beställare, där standardisering av lösningar till viss del efterfrågats. Beställare upplever att de flesta lösningar för BIPV är speciallösningar, vilket gör att man är osäker på hur framtida utbyte eller utbyggnad av anläggningarna skulle kunna göras. Beställare vill även kunna beställa kostnadseffektiva lösningar, som är mer som en standardlösning. Leverantörer av BIPV och byggbranschen behöver mötas för att produktgarantier för till exempel fasad- och väggmaterial kan översättas till BIPV, som alltså ersätter traditionellt klimatskal.
