Forskning ska ge mer klimatsäkra järnvägar

Med hjälp av satellitdata, konstruktionsdata, klimatmodellering och mycket mer har forskare vid Luleå tekniska universitet skapat en ny plattform. Plattformen utgör grunden till ett beslutsstöd för klimatanpassning av järnvägen och är en del i ett forskningsprojekt om klimatanpassning av urban järnvägsinfrastruktur. Enligt forskarna är systemet användbart för betydligt större geografiska områden än bara städer.

Målet är att kunna fatta bättre beslut när det gäller underhåll och nybyggnation av järnvägsinfrastruktur, både med tanke på att projekten ska ha låga utsläpp av växthusgaser och att de ska klara framtida extremväder. Och behovet är stort, menar Amir Garmabaki, biträdande professor på institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid universitetet.

– Klimatförändringarna slår hårt mot infrastrukturen. Det kan handla om översvämningar, höga temperaturer och fler extrema väderhändelser. Samtidigt visar vår forskning att beredskapsnivån och kunskapen om vad som behöver åtgärdas är relativt låg, säger han.

Infrastrukturen är inte anpassad för extremväder

I stora delar av Sverige är järnvägsinfrastrukturen inte byggd med tanke på extremväder som översvämningar, utan infrastrukturen i sig fungerar som en barriär mot vattnet. Uppströms samlas vattenmassorna och risken är att de till slut bryter igenom.

Amir Garmabaki, Luleå tekniska universitet

– Den nuvarande byggtekniken är inte tillräcklig för framtida behov, säger Amir Garmabaki.

Han konstaterar att ingen kunde tro att risken för översvämning var så stor i Sverige, men att vi nu upplevt en tågurspårning nära Hudiksvall som resultat av ett jordskred. Det är bland annat dessa extrema väderhändelser som forskarna i Luleå vill adressera med sitt nya beslutsstöd.

I modellen kombineras klassisk underhållsstrategi med data om klimatförändringar. Data och historik samlas in från flera källor och integreras och analyseras bland annat med hjälp av AI.

– Systemet levererar en analys för alla infrastrukturkomponenter i alla olika geografiska områden. Det gör en riskbedömning och ger till exempel en indikation på vad som riskerar att översvämmas. Den visar vilka växlar och korsningar (S&C) som kommer att vara mer sårbara för framtida klimatscenarier.

Testar systemet i användarfall

Systemet testas nu i olika användarfall, som extrem värme, starka vindar, extrem kyla och nederbörd. I ett användarfall har de analyserat hur motståndskraftig infrastrukturen är mot översvämning samt hur den bäst ska underhållas och anpassas så att den klarar framtida översvämningar. Bland annat appliceras det på samtliga växlar i det svenska järnvägssystemet för att se vilka som är i riskzonen.

Forskningen har också fått stöd från bland andra Vinnova och Trafikverket för att gå vidare till implementeringsfas.

Är du säker på att systemet skulle ge goda råd?

– Ja, absolut. Vår forskning levererar redan nu beslutsunderlag för nödvändiga tekniska lösningar, men pekar även på att det behövs förändringar i infrastruktur, regelverk, affärsmodeller och företagskultur. Forskningsresultat har också publicerats i ett antal internationella vetenskapliga tidskrifter och internationella konferenser. Alla analyser visar att översvämning är ett stort hot för transportinfrastrukturen. Näst störst hot är temperatur, medan starka vindar har liten påverkan på järnvägsinfrastrukturen.

Hur tänkte du när du hörde om stormen Hans framfart?

– Hans framfart visar att vi inte är förberedda för att klimatet förändras och att vi får flera extrema väderhändelser. Scenariot är annorlunda nu än tidigare. Översvämningar och värmeböljor sker allt oftare och allvarligare. Om till exempel Luleå tidigare översvämmades en gång vart femtionde år så kommer det i framtiden att ske kanske vart tionde eller femte år. Så frågan är hur vi ska ta oss an detta, säger Amir Garmabaki.

– Det är en samhällsgemensam angelägenhet som vi tillsammans måste lösa.