Varan har lagts till i varukorgen
Ökad kunskap om byggnationer i trä och betong
Växjö station och kommunhus
Växjös station- och kommunhus stomme är en hybridkonstruktion i trä och betong. Foto: Martin Jarenheim
För att öka andelen hybridkonstruktioner i trä och betong har doktoranden Carl Larsson undersökt hur materialen på bästa sätt kan användas tillsammans. Studien ska ge konstruktörer större kunskap om säker och robust dimensionering.

Carl Larsson från Skanska är industridoktorand vid Linnéuniversitetet. Han har i en avhandling i byggteknik undersökt hur hybridkonstruktioner i trä och betong beter sig. Målet är att ge konstruktörer bättre kunskap om hur trä och betong bör användas tillsammans i byggkonstruktioner.

Tack vare träets klimatfördelar, jämfört med till exempel stål och betong, används materialet allt oftare i nybyggnationer och det blir vanligare att använda hybridlösningar. Men eftersom trä är en naturlig råvara som påverkas av till exempel fukt så måste materialets egenskaper beaktas när det ska användas. Trä är dessutom ett material med förhållandevis låg densitet, vilket är viktigt att ta hänsyn till när det används till bärande element.

För att möta de krav som ställs på dagens byggnader kombineras ofta bärande element i trä med bärande element i betong.

Fyra konstruktioner

I licentiatavhandlingen presenterar Carl Larsson fyra olika typer av hybridkonstruktioner i trä och betong som används i Sverige. I hybridprojekt används fler konstruktörer än i traditionella byggnadsprojekt, eftersom kompetensen inom träkonstruktion ofta är otillräcklig hos de traditionella konstruktörerna.

– För att ge konstruktörer en ökad förståelse för den här typen av byggsystem har dynamiska mätningar utförts. Syftet med de här mätningarna är att ge konstruktörer ökad kunskap i hur den här typen av byggnader beter sig under verkliga förhållanden, säger Carl Larsson i ett pressmeddelande.

Jämför data med verklighet

För att konstruktörer ska kunna mäta hur byggnaden rör sig finns ett mobilt mätsystem som Linnéuniversitetet tillsammans med Saab har utvecklat. Det öppnar upp möjligheten för konstruktörer att kunna jämföra sina beräkningar med verkligheten.

– Det hela bygger på att vi på ett enkelt sätt vill mäta dynamiska egenskaper hos en byggnad, utan att använda oss av tunga apparater och kablar genom hela huset, som hade stört byggarna eller de boendena. Med våra högkänsliga accelerometrar och batteridrivna datainsamlingsenheter som enkelt kan synkroniseras med varandra, så kan vi på ett relativt enkelt sätt ute i en byggnad eller på en byggarbetsplats bestämma byggnadens dynamiska egenskaper, säger Carl Larsson.

Målet med studien är att utvärdera hur dessa hybridbyggnader beter sig för att kunna ge konstruktörer bättre kunskap om säker och robust dimensionering. Det ska bidra till en större andelen hybridkonstruktioner inom byggsektorn.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Konstruktion Bostäder Forskning Hållbarhet
Fackområden

Husbyggnad
Mer i ämnet

Fler nyheter

Fördjupningsmaterial