I slutet av mars antog kommunfullmäktige i Lund en plan för klimatneutralt byggande och anläggande. Det är en del av kommunens program för en ekologiskt hållbar utveckling, Lundaeko. I det senaste omgjorda programmet har man som mål att Lund ska bli en föregångare inom klimatneutralt och cirkulärt byggande.
Planen gäller för byggande och anläggande som utförs på uppdrag av eller av kommunen självt.
– Det är det vi har rådighet över, säger Susanna Bruzell, hållbarhetsstrateg på stadsbyggnadskontoret i Lund.
Susanna Bruzell.
Foto: Lunds kommun
Det handlar till exempel om tekniska förvaltningen som bland annat låter bygga och anlägga parker, gator och lekplatser. Även serviceförvaltningen som har hand om offentliga lokaler som skolor och förskolor påverkas. Så även det kommunala bostadsbolaget LKF och parkeringsbolaget LKP.
– Sedan finns det även andra bolag som inte är helägda av Lunds kommun. Så deras arbete får styras på annat sätt, genom ägardirektiv som får samsynkas med de andra ägarkommunerna, säger Susanna Bruzell.
För att lyckas krävs samverkan med externa och interna aktörer framhåller Susanna Bruzell. Tanken är även att planen ska visa andra aktörer vilka ambitioner kommunen har, något som kan få andra att följa efter för att i samverkan nå ett klimatneutralt byggande.
Det ursprungliga förslaget var att projekt som projekteras från 2025 skulle sikta på att halverade utsläpp och att de som projekteras från 2030 skulle vara klimatneutrala. Politikerna gjorde dock en ändring i planen. Nu är målet att projekt som avslutas från 2025 ska sikta på halverade utsläpp och att de som avslutas från 2030 ska vara klimatneutrala.
Susanna Bruzell framhåller att det gör att förvaltningar och bolag måste se över vad för åtgärder som kan göras i projekt som färdigställs under 2025 och vilken effekt det kan få. Dessutom måste det undersökas vad som är möjligt och till vilka kostnader det kan göras för att nå målen.
– Vissa verksamheter har redan börjat ställa en del krav och man jobbar mycket med det redan i dag. Men att nå en halvering i det här tidsspannet kommer att vara utmanande, säger hon.
I ett kapitel i planen beskrivs principerna som ska gälla för klimatneutralt byggande och anläggande i kommunen. Ytterligare ett kapitel handlar om de åtgärder som ska genomföras.
I detta kapitel ligger fokus på fyra delar:
Åtgärder som ska göras är till exempel att införa klimatkrav i upphandlingar, ta fram färdplaner för hur verksamheten ska uppnå målen, försöka få fram en bygg- och anläggningsplats som är fossilfri och i så stor utsträckning som möjligt fri från emissioner. En av de stora utmaningarna är frågan om återbruk och cirkularitet menar Susanna Bruzell.
– Det innebär att vi behöver tänka på andra sätt och värdera det som redan finns ännu högre. Det krävs ett annat tankesätt och andra värderingar kring byggnader. Det är frågor som måste uppmärksammas tidigt i processerna så att man hinner värdera materialet som det går att få avsättning för, hur du kan få det och hur man ska ta hand om det.
En åtgärd som ska göras inom planen för klimatneutralt byggande är att välja ut ett antal material för att testas för återbruk.
En del utsläpp kommer dock vara svåra att få bort till 2030. Därför kommer principer för hur klimatkompensation kan användas tas fram. Bland annat vad för slags åtgärder som kan accepteras. Tanken är att dessa ska kunna börja användas från 2025.
Det finns i nuläget inte konkretiserat hur stora utsläpp som man får kompensera för. Men enligt Susanna Bruzell kan det komma att utgå från de ekologiska mål Lunds kommun har om att utsläppen av växthusgaser till 2030 ska ha minskat med 80 procent jämfört med 2010.
