Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Cementkrisen kan slå hårt mot Sveriges ekonomi
Ekonomi 5 sep
Cementas anläggning Slite på Gotland
Cementanläggningen i Slite på Gotland står för stora delar av Sveriges cementproduktion. Foto: Lena S, Mostphotos
Cementkrisen kan ge upphov till 200 000 förlorade arbetstillfällen, uppger Byggföretagen i en rapport. Ett eventuellt stopp av kalkstensbrytningen i Slite befaras få stora konsekvenser.

Cementa har ett tillfälligt tillstånd att bryta kalk i anläggningen i Slite, som går ut den sista december 2022. Byggföretagen har i en konsekvensanalys bedömt att ett stopp i Slites kalkstensbrytning vid årsskiftet, skulle innebära 160 000 förlorade jobb det första året.

– Det motsvarar 2,6 procent av BNP. Men inkluderat följdverkningarna av en strypt gruvproduktion kan cementkrisen på kort sikt ge upphov till totalt 200 000 förlorade arbetstillfällen och ett produktionsbortfall motsvarande 3,6 procent av BNP, säger Byggföretagens chefekonom Fredrik Isaksson i ett pressmeddelande.

Han menar att bristen på cement även skulle slå hårt mot gruvindustrin och de företag som är beroende av leveranser därifrån. Om cementkrisen pågår med samma styrka fram till år 2030 beräknas en negativ produktionseffekt som motsvarande 4 procent av BNP, eller cirka 5 procent när gruvindustrin inkluderas i beräkningen.

Högre bostadspriser

Byggföretagens rapport visar även att cementkrisen över tid skulle kunna komma att påverka bostadspriserna. År 2025 bedöms bostadspriserna i Stockholm- och Uppsalaregionen stiga med 7 till 8 procent, utöver den normala prisstegringen.

Risken att cementbristen kommer att påverka byggandet av vindkraft finns också med i rapporten. Energimyndigheten vill öka vindkraftens produktion från dagens 30 TWh till 90 TWh år 2040. Redan år 2024 bedömer myndigheten att vindkraften kommer att bidra med 46 TWh. Men då vindkraftverk kräver cement, tror inte Byggföretagen att Energimyndigheten kommer ha möjlighet att uppnå sina mål.

– Cementkrisen är inte över. Om den slår till med full kraft under 2023 är det högst tveksamt om detta är möjligt att uppnå, säger Fredrik Isaksson.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Ekonomi Bostäder Elproduktion
Fackområden

Anläggning El & Tele Husbyggnad
Mer i ämnet

Fler nyheter

Fördjupningsmaterial