I studien har IVL tittat på metoder för värdering av klimateffekter samt produkter vid mellanlagring och försäljning. Det finns två vanliga beräkningsmetoder för att värdera klimateffekter från återbruk:
Valet mellan metoderna beror framför allt på syftet med klimatberäkningen.
Att beräkna klimatbesparing lämpar sig bra för beslutsunderlag och kommunikation genom att möjliggöra att man kan se vad som är stort och smått ur klimatbesparingssynpunkt, vilket kan hjälpa till vid prioriteringar. Metoden är också bra för att belysa värdena av att återbruka produkter i stället för att köpa nya.
Beräkning av klimatpåverkan passar ofta bra med olika rapporteringar som är aktuella idag, där till exempel en hel byggnad beräknas utifrån dess klimatpåverkan.
Det finns noggranna beskrivningar av metoderna och studien visar också konkreta exempel på hur man kan arbeta med återbruk i praktiken.
Studien lyfter fram tre produktgrupper som har stor klimateffekt vid återbruk:
Studien visar även att återbruk generellt ger klimatbesparing trots ökade transporter, lagerhållning och rekonditionering i samband med återbruket.
Studien är en del av Stockholms stads arbete i EU-projektet ”Dramatically Reducing Embodied Carbon in Europe’s built environment”.
Stockholms stad vill bland annat ha underlag för att kunna väga klimataspekten mot andra aspekter såsom till exempel utrymme, ekonomi och efterfrågan.
Ytterligare ett mål är att staden ska kunna använda underlaget för att vidareutveckla sina policydokument inom cirkularitet och klimat. Det gäller särskilt för avfallsplan samt handlingsplan för cirkulärt byggande.
