Varan har lagts till i varukorgen
Så undviker du fekalier i golvbrunn
Forskning 25 nov 2022
rekommendation-for-att-undvika-fekalier-i-golvbrunn-joachim-stefan
Joachim Claesson, forskare på KTH Energiteknik, och Stefan Ring, vice vd på Samson Rör, har letat efter lämpliga lösningar för att undvika fekalier i golvbrunn. Bilden visar projektets rekommendation. Illustration: Joachim Claesson, fotomontage
Låt avloppet från toaletten gå rakt på vertikalstammen och anslut i stället duschledningen. Det är en av rekommendationerna i ett nyligen avslutat SBUF-projekt.

För några år sedan uppdagades ett nytt problem i VVS-branschen. Fekalier kan komma upp i duschgolvbrunnar i lägenheter trots projektering enligt gällande bygg- och branschregler.

Säker Vatten och Samson Rör initierade därför SBUF-projektet ”Identifiering och åtgärder för bristande spolförmåga i avloppssystem”. I en laborativ miljö har problemen kartlagts och lämpliga lösningar undersökts. Nu har resultatet av projektet redovisats och man har tagit fram ett antal rekommendationer.

– Det viktigaste är att fallet i spillvattenledningen från duschen är minst 1 procent. Att vattengången mellan WC och vertikal stam är rak och att stalpets orientering är mellan 90 och 270 grader, säger Joachim Claesson, forskare på KTH Energiteknik.

Fallet har stor betydelse

Joachim Claesson har utfört det praktiska arbetet i projektet. Han har bland annat undersökt spolförmåga för olika rördimensioner och risk för återspolning i spillvattenledningen från duschen. Det visade sig att fallet på duschledningen har stor betydelse, speciellt vid fall lägre än 1 procent.  

testuppstallning-for-aterspolning Experimentell uppställning för tester av återspolning i duschspillvattenledning. Foto: Joachim Claesson

Även stalpets placering har undersökts. Det vill säga hur placeringen av areaförändringen från 70 till 110 millimeters ledning inverkar på återspolningen till duschspillvattenledningen. Fyra olika vinklar testades. Det visade sig att tre av dem fungerade ganska bra.

Joachim Claesson, KTH Energiteknik Joachim Claesson, KTH Energiteknik

– Huvudsaken är att placeringen inte är i nederkant. Om den placeras klockan tre, nio eller tolv på påsticket får vattnet ett litet hopp att ta sig upp över för att ta sig in i duschledningen, förklarar Joachim Claesson.

Andra saker som undersöktes var exempelvis luftningens inverkan och avstånd från toalettstol och påstick. Detta har en viss inverkan men inte så mycket som tidigare nämnda saker. Skillnaden på påstickets vinkel undersöktes också. En av rörtillverkarna tog fram ett påstick som var ungefär 31 grader.

– Det gjorde en viss skillnad. Men ett sådant påstick finns inte att köpa så det är inget man kan skriva in i en kravspecifikation, säger Joachim Claesson.

Problematiskt om det inträffar

Stefan Ring, vice vd på Samson Rör, står som ägare av projektet och har råkat ut för problemet. Han tror att alla som är i branschen och håller på med nyproduktion, framför allt i bostäder, har varit med om det någon gång.

Stefan Ring, Samson Rör Stefan Ring, Samson Rör

– Det här har diskuterats länge i branschen. Det är inte så vanligt men det blir ett stort problem när det inträffar. Det är inte så lätt att åtgärda om installationerna ligger ingjutna, dessutom är badrummet det dyraste utrymmet i en fastighet, säger Stefan Ring.

Han menar att problemet med fekalier i golvbrunnen kan bero på flera olika saker. Förändringar som har skett under en längre tid utan att någon har tagit ett helhetsansvar för själva avloppsinstallationen. Det handlar om ändrade tillgänglighetskrav, snålspolande toaletter och blandare samt tunnare bjälklag vilket kan göra det svårt att få plats med rätt fall på avloppet.

– Om vi ska vara proffs måste vi veta vad saker och ting beror på. Genom att göra den här utredningen har vi i branschen tagit ansvar. Tidigare misstänkte vi saker. Nu har vi fått svart på vitt vad som händer om man gör på olika sätt.

Samverkansprojekt med branschen

Fredrik Runius, tekniker på Säker Vatten, har också varit delaktig i projektet. Han påminner om att problemet uppdagades under deras revideringsarbete av branschreglerna Säker Vatteninstallation, när de träffade sina anslutna företag. Det resulterade sedan i det här samverkansprojektet med branschen.

– Vi är glada att branschen ställer upp och delar med sig av sina erfarenheter. Detta för branschen framåt, säger Fredrik Runius.

Problemet uppmärksammades även under utredningsarbetet med AMA VVS & Kyla 22. Där finns nu skarpare krav på att anslutningar ska göras så att backspolning undviks. I RA, Råd och anvisningar finns en ny figur som illustrerar hur excentrisk förminskning bör vändas för att minska risken för backspolning.

OM Projektet

Utvecklingsprojektet ”Identifiering och åtgärder för bristande spolförmåga i avloppssystem” genomfördes under perioden 2020-10-03 – 2022-09-30 och finansierades av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF.

Projektgruppen bestod av Joachim Claesson, KTH Energiteknik, Stefan Ring, Samson Rör, Mats Fernebring, LK prefab, Niklas Johansson, HSB, Mikael Lindholm, MIKAB VVS AB, Olle Månsson, Geberit och Fredrik Runius, Säker Vatten.

I referensgruppen ingick 28 personer som representerar såväl VVS-branschen som byggföretag och branschorganisationer. Detta för att säkerställa att projektets resultat och kommande regler ska vara väl förankrade och tillämpbara.

Källa: Säker Vatten och SBUF
Bevaka ämnen i artikeln

Forskning Projektering Renoveringar Teknik Vatten och avlopp
Fackområden

Förvaltning Husbyggnad VVS Renovering
Mer i ämnet

Fler nyheter