Ett av betonggalans mest uppskattade panelsamtal handlade om betongbranschens framtidsfrågor.
Catharina Elmsäter-Svärd från Byggföretagen tryckte på att trygghet är bland det viktigaste när det kommer till betongbranschens framtid. Hon menar att den oro som väcktes när kalkbrottet i Slite stängdes i juni förra sommaren har gett ett större behov av nya lösningar och mer trygghet.
− Vi förstod att det direkt skulle påverka byggbranschen och våra medlemsföretag där jag har det främsta ansvaret. Då är det tjänstefel att inte agera. Vi vet att många företag och hela gruvnäringen påverkas. Helt plötsligt kan en enda dag påverka hundratusentals människors jobb. Det innebär otrygghet, inte bara för de individerna, utan för hela Sverige där byggandet skulle stanna av. Därför har vi engagerat oss.
Hon tycker att ett nytt sätt att tänka har väckt stora lärdomar. Mycket på grund av den cementkris som drabbade hela byggbranschen
− Vi älskar att komma på nya lösningar. Det är otroligt roligt när man på riktigt ser hur man redan i planeringen av en byggnad funderar på hur man ska demontera den sedan, se vad man kan använda sedan. När det tänket är i gång så har vi lärdomar till andra delar i byggbranschen om hållbarhet, där vi kan visa att avfall kan vara en produkt. Nytta för miljön, affären och människan, sa Catharina Elmsäter-Svärd.
Johan Silfwerbrand, professor vid KTH, tycker också att tryggheten är viktig för framtidens betongbransch. Inte minst när det gäller den trygghet betong kan ge oss människor.
− Vi ser på Rysslands anfall mot Ukraina. Det finns väldigt stora behov av att bygga upp det landet igen. Och vi själva måste förstärka vårt land och våra skyddsrum. Vi måste satsa på mer trygghet.
Men där Catharina Elmsäter-Svärd vill att vi ska tänka på hur våra kommande nybyggen ska få nytt liv efter att de demonterats menar Johan Silfwerbrand att fokus bör ligga på de befintliga byggnaderna.
− Jag tycker att det är för defensivt att bara satsa på att det vi bygger nu ska kunna återanvändas. Det är först om 120 år vi har glädje av det. Och då kanske planeten inte finns kvar. Vi måste göra allt vi kan idag för att minska koldioxidutsläppen.
Han ser också en poäng i att dubbla priset på cement och på så sätt hitta nya lösningar, slimmade konstruktioner och bara använda hälften av den cement som används idag. Han ger också en uppmuntrande känga till branschens entreprenörer.
− Jag tycker att det går lite långsamt. Vi har forskat på alternativa bindemedel i 20 år. Jag tycker att betongtillverkarna gör sin sak, men entreprenörerna kan också påverka sin del genom att tillåta längre uttorkningstider. Det har de inte gjort i tillräckligt stor utsträckning. Och i den förtillverkande industri kanske man ska fundera på att satsa på forskning på acceleratorer i stället för att ha massa cement för att ha en hög produktivitetscykel, säger han.
Även Thomas Betongs vd, Carina Edblad, nämnde hållbarhet som betongens absolut viktigaste framtidsfråga. Hon pratade om klimatförbättrad betong, ekonomisk hållbarhet med slimmade konstruktioner och social hållbarhet.
− Branschen är inte jämlikt på något sätt, det ser vi bara här i rummet, men vi har gjort en resa. Vi har initiativ som Sila snacket, där vi jobbar med attityder. Byggbranschen är kommer vara attraktiv framöver. Vi är på en resa och alla i det här rummet är delaktiga, sa hon.
Under Betonggalan vann Sila snacket årets jämställdhetspris. Ett initiativ som vill främja jämställdheten och minska machokulturen i branschen.
