Lagändringarna innebär bland annat att fjärrvärme- och fjärrkylekunder samt lägenhetsinnehavare ska få en mer detaljerad information om sin faktiska energianvändning via fakturan. Detta ska bidra till att hushållen blir mer medvetna om och lättare kan minska sin energianvändning.

– Det är bra både för storleken på energiräkningen och för den gröna omställningen, säger energiminister Khashayar Farmanbar, i ett pressmeddelande.

Enligt regeringen ska fakturan bland annat redovisa uppgifter om pris, faktisk energianvändning, bränslemix, växthusgasutsläpp, skatter, avgifter och taxor, kontaktinformation samt jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare i samma användarkategori. Den ska även innehålla information om var kunden kan vända sig för att få råd om energieffektiviseringsåtgärder.

Inga övergångsregler föreslås

Energiföretagen är positiva till flera delar i regeringens förslag. De anser emellertid att det är beklagligt att det inte föreslås några övergångsregler för fjärrvärme- och fjärrkyleföretagen att anpassa sina administrativa system för de omfattande och detaljerade informationskraven vid fakturering.

– Vi hoppas dock att det i de kommande föreskrifterna från Energimarknadsinspektionen kommer att ges tillräcklig anpassningstid för att möta de nya kraven, säger Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige, i en kommentar på deras webbplats.

Senare i vår väntas Energimarknadsinspektionen skicka ut förslag på reviderade fjärrvärmeföreskrifter samt förslag på nya fjärrkyleföreskrifter.

Krav på IMD av tappvarmvatten

I propositionen föreslår regeringen även en ny lag om energimätning i byggnader. Den motsvarar i stora delar den tidigare lagen med samma namn. En nyhet är att det föreslås att användningen av tappvarmvatten för hushållsbruk alltid ska mätas på lägenhetsnivå i nya flerbostadshus eller i bostadsdelarna av nya byggnader med både lokaler och bostäder.

I december skickade Boverket ut ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader på remiss. Remissvaren går nu att läsa på Boverkets webbplats, se länken under fördjupningsmaterial.

När är det tänkt att föreskrifterna ska träda i kraft?

– Det beror på när lag och förordning klubbas samt eventuellt behov av notifiering i Bryssel. Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juni. Det är förstås bra om föreskrifterna kan träda i kraft så nära det som möjligt men vi får ta ställning till det när vi har gått igenom remissvaren. Jag skulle tro att vi tidigast kan ta ett beslut under senvåren, säger Mikael Näslund på Boverket.