Solenergi blir en allt vanligare del av vår elproduktion. Det ökade antalet solcellsparker kräver dock yta att stå på och det råder en målkonflikt, den mellan elproduktion och jordbruk. Med ett agrovoltaiskt solcellssystem skulle den konflikten kunna lösas.
I ett sådant system kombinerar man odling och elproduktion med hjälp av solceller. Man får därmed dubbla nyttor av den använda jordbruksmarken och mer lönsamma investeringar för solcellssystem.
Erfarenheter från forskningsprojekt i andra länder har även visat att skuggningen från solcellerna kan bidra till lägre temperatur och en högre markfuktighet som kan gynna de odlade grödorna och minska behovet av konstbevattning. Något som är av stort värde nu när vattenbrist allt oftare inträffar.
Samtidigt kan odlingarna ge en lämpligare omgivningstemperatur för solcellerna, vilket är gynnsamt för dem eftersom effektiviteten ökar med minskande temperatur.
År 2020 byggdes Sveriges första agrivoltaiska solcellspark vid Kärrbo prästgård utanför Västerås. De tre panelraderna som uppfördes där är en del av ett forskningsprojekt signerat Mälardalens universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Solkompaniet med finansiering av Energimyndigheten.
Solcellsmodulerna är dubbelsidiga vilket gör att både fram- och baksida bidrar till solelproduktionen. Mätningar kommer att göras av många olika parametrar som solinstrålning mot solcellerna och marken, lufttemperatur, solcelltemperatur, markens fuktighet, solelproduktion och tillväxt av odlad vall med gräs och klöver.
För att kunna jämföra och mäta hur effektivt det agrovoltaiska systemet är har man satt en liten traditionell solcellspark vid sidan om. Även en referensyta med vall helt utan solpaneler kommer att odlas upp för att mäta skillnaderna i växtlighet och fukt bland annat. Projektet väntas vara klart i slutet av 2022.
Samtidigt planerar Linde Energi att i början av sommaren bygga en mer storskalig agrivoltaisk solcellspark på en åker i Vässlingby, utanför Fellingsbro.
