Arbetet med att ta fram nya lagar och lagändringar gällande vatten och avlopp har pågått länge. Redan 2017 fick en särskild utredare i uppgift att utreda frågan och resultatet presenterades i utredningen Vägar till hållbara vattentjänster våren 2018.
Nu, snart fyra år senare, har regeringen valt att lägga fram ett antal förslag som de menar ska skapa förutsättningar för mer långsiktigt hållbara vatten- och avloppslösningar.
Ett av förslagen är att regeringen eller en myndighet ska få ta fram föreskrifter som gör det obligatoriskt att kontrollera en enskild avloppsanläggnings funktion. Det gäller i så fall för anläggningar som är dimensionerade för högst 200 personekvivalenter, alltså hur stor utsläppet blir. Det kan också bli en skyldighet att lämna in uppgifter om funktion samt mycket annat.
Regeringen vill även att det ska bli krav på kommunerna att upprätta vattentjänstplaner. Det är långsiktiga planer för hur en kommun ska se till att behovet av allmänna vattentjänster, det vill säga vattenförsörjning och avlopp, uppfylls. I en sådan plan vill man även att det ska finnas en bedömning av hur vatten- och avloppsanläggningarna ska hanteras vid en ökad belastning på grund av skyfall.
Tanken är att kommuner även bör samråda ett förslag till vattentjänstplan med fastighetsägare och myndigheter. Dessutom vill regeringen att kommuners bedömning av behovet av allmänna vattentjänster ska bli flexiblare. De vill att det ska bli tydligare i vilka situationer en enskild vatten- eller avloppsanläggning kan tillgodose behovet av vattentjänster.
Enligt regeringen är planen att i början av april skicka förslagen till riksdagen. Ett beslut kan sedan tas i slutet av juni.
Regeringen vill att ändringarna ska börja gälla 1 januari 2023. Kraven på att en kommun ska ha en vattentjänstplan föreslås dock börja användas först efter 31 december 2023.
