Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Här återanvänds duschvatten till bostädernas toaletter
Hållbarhet 30 mar
sorsjon_junehem_gravatten_atervinning
Fem av de planerade elva flerbostadshusen i Sörsjön är klara. Resterande hus ska vara klara till hösten 2024. Foto: Wästbygg
I Taberg i Jönköpings kommun satsas det på mer hållbara flerbostadshus. En av lösningarna är att vatten från handfat och dusch återanvänds för att spola toaletterna med.

Sörsjön är ett av kommunala bostadsbolaget Junehems nya områden. De byggs i Taberg, en ort söder om Jönköping. När det är klart kommer över 100 lägenheter finnas i området. Företaget har också haft en tydlig hållbarhetsambition med nyproduktionen. Husen är byggda med en värmebehandlad panel som kallas Thermowood poch solceller har monterats på taken.

Men det som sticker ut mest är det som inte kan ses direkt. Det är återvinning av gråvatten, avloppsvatten, från handfaten och duscharna i badrummen till att spola toalettstolarna med. Idén kom till under förprojekteringen av bygget. Det var under en period av mycket torka i Sverige och andra delar av Europa. En frustration kom fram över att dricksvatten används för att spola toalettstolarna.

− Det är ett rent slöseri helt enkelt. Det finns ingen anledning att spola våra toaletter med rent vatten, säger Max Jensen, projektledare för nyproduktionen på Junehem.

eric_engelbrektsson_junehem Eric Engelbrektsson. Foto: Junehem

Eric Engelbrektsson, vd för Junehem, berättar att man länge i Sverige sett färskvatten som en oändlig resurs men numera fått upp ögonen för att även det kan ta slut.

− Det handlar om att nyttja resurserna maximalt. Att inte tillverka mer dricksvatten än vad man behöver, säger Eric Engelbrektsson.

Förs till tankar

Gråvatten från dusch och handfat förs genom ledningar till nedgrävda tankar utanför huset. Totalt har man en kapacitet på att ta emot fyra kubikmeter vatten.

− Vi har sett att vi har en överkapacitet men det var utifrån ett koncept som köptes in. Vi har sett att tankarna rymmer mer än vad vi kommer förbruka och kommer att behöva ha, säger Max Jensen.

Till de kommande husen är det tänkt att minska på tankstorlekarna. Något som möjliggör att i stället ha dem inne i husen. Vilket beräknas kunna underlätta service och underhåll.

tankar_sorsjon Tankarna till gråvattnet har grävts ner utanför flerbostadshusen. Foto: Max Jensen

Vattnet renas genom en bioreaktorprocess och genom att vattnet pumpas genom ett ultrafilter, vilket tar bort resterande suspenderade partiklar, bakterier och virus. Toalettspolningssystemen följer en ny standard, SS EN 16941-2, som infördes i Sverige under 2021, som bland annat reglerar renhet på bruksvatten (ej dricksvatten) för toalettspolning.

Max Jensen förklarar att vattnet som sedan förs tillbaka in i husen inte är klassat som dricksvatten. Men det har renats så pass mycket för att det inte ska finnas några tillväxtbakterier i det.

Bedömningen är att återvinningen av gråvatten ska täcka alla toalettspolningar som görs under ett års tid. Junehems beräkning är att det sparar ungefär 300 kubikmeter vatten per år och hus. Något som minskar dricksvattenförbrukningen med lika mycket.

Eric Engelbrektsson är tydlig med att det krävs förbrukning av dricksvatten för att systemet ska kunna fungera.

− Det är inte en evighetsmaskin vi byggt och vattnet går inte att återvinna i det oändliga. Ska du använda 100 liter gråvatten så måste du föra in 100 liter dricksvatten i systemet, säger han.

Kan ta in dricksvatten

Sverige har sedan sommaren 2021 krav på individuell mätning och debitering, IMD, av användning av varmvatten i nyproduktion. Hyresgästen ska betala för sin egen användning. De boende i Sörsjön kommer märka av en viss skillnad.

− För hyresgästen blir den stora skillnaden att de har en lägre förbrukning av kallvatten eftersom man inte betalar för det vattnet som går till toalettstolen, säger Eric Engelbrektsson.

Om det av någon anledning inte skulle gå att föra det återvunna gråvattnet till toaletterna finns det möjligheter att gå runt systemet. Systemet är designat för att kunna växlas över till tappvattensystemet om det blir strömavbrott eller driftstopp av annan anledning. Det ska alltid gå att använda toaletterna.

Gör om till andra etappen

Märks det en skillnad i lägenheterna och huset? Lite, det är till exempel två stammar upp till lägenheterna för ledningarna. Sedan är det fler rör ut i fördelarskåpen. Vilket har utgjort en del problem, berättar Max Jensen.

− Fördelarskåpen i badrummen är trånga redan som de är. Det finns krav hur kall- och varmvattenledningarna ska fördelas så att de inte påverkar varandra.

max_jensen_junehem Max Jensen. Foto: Privat

Till den nya etappen och bygget av ytterligare sex hus har Junehem därför valt att göra en del ändringar. Hallarna kommer att bli något mindre för att utöka tjocklekarna på väggarna i badrummen. Vilket ger mer plats i väggarna för att kunna dra rören.

Ska få volym i projekten

Den uppskattade kostnaden för att installera teknik för återvinning av gråvatten ligger på 5–7 miljoner kronor för hela projektet, cirka 500 000 kronor per hus. Det inkluderar även återvinning av regnvatten från fyra av husen.

Uppgifterna kan dock ändras när entreprenörerna kommer med de faktiska kostnaderna efter genomfört projekt. En investering som man inte räknar med att ta hem.

− Inte i ekonomiska termer men i hållbarhetstermer finns det ett värde att räkna hem. Vi blir mer resurssnåla, säger Eric Engelbrektsson.

Det beror på att vatten fortfarande är relativt billigt att köpa i Sverige. Situationen kan därför bli en annan om priset på dricksvatten stiger.

Om det är möjligt att liknande teknik kommer att installeras i framtida nyproduktioner är för tidigt att säga menar Max Jensen. Mer erfarenhet behövs. Men längre fram, om 5–10 år, tror han att det kommer att vara vanligare.

Eric Engelbrektsson menar att installationen av systemet måste vara för de byggprojekt där det är motiverat.

− Vi har byggt en del mindre projekt och där finns inte möjligheten att bygga in ett sådant här system. Då kostar det mer i form av slitage på miljön för att bygga systemet än vad det någonsin kommer att gå att tjäna igen på det.

Samlar in regnvatten

Utöver att återvinna gråvatten tas även en del av regnvattnet från husens tak om hand. Dagvattnet från fyra av husen ska samlas upp för att kunna användas till bevattning men även för cykeltvätt. Reningen görs genom en filterlösning.

Även här beräknas det bli en överkapacitet och det kommer att bli mer än vad som kommer krävas på området.

− Så vi har diskuterat om det regnvatten vi samlar upp kan användas för bevattning av andra av våra bostadsområden i närheten, säger Max Jensen.

OM Vattenförbrukning i hushåll

Branschorganisationen Svenskt Vatten har i en uträkning kommit fram till att en person i Sverige i genomsnitt förbrukar 140 liter vatten per dygn. Det är fördelat enligt följande:

  • 60 liter för personlig hygien.
  • 30 liter för toalettspolning.
  • 15 liter för disk.
  • 15 liter för tvätt.
  • 10 liter för mat och dryck.
  • 10 liter övrigt.
Källa: Svenskt Vatten
FAKTA Projekt Sörsjön

I två etapper låter det kommunala bostadsbolaget Junehem i Jönköpings kommun bygga 144 lägenheter i 11 hus i orten Taberg.

Entreprenör för båda etapperna är Wästbygg. Första etappen hade ett ordervärde på 127 miljoner kronor, den andra på 156 miljoner kronor.

Källa: Junehem
Bevaka ämnen i artikeln

Hållbarhet Teknik Vatten och avlopp
Fackområden

Anläggning Förvaltning Husbyggnad VVS
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA Projekt Sörsjön

I två etapper låter det kommunala bostadsbolaget Junehem i Jönköpings kommun bygga 144 lägenheter i 11 hus i orten Taberg.

Entreprenör för båda etapperna är Wästbygg. Första etappen hade ett ordervärde på 127 miljoner kronor, den andra på 156 miljoner kronor.

Källa: Junehem