Fallet gäller en fastighet i Umeå kommun där en kemtvätt hade verksamhet under flera år. Företaget som bedrev verksamhet på fastigheten försattes i konkurs av ägarna själva och stora delar av bolaget övertogs sedan av ett nytt bolag. Det fanns även kopplingar mellan personer i de båda företagen.
Kommunen menade att det fanns skäl att tro att miljöföroreningar förekom på fastigheten och beslutade att det nya bolaget skulle komma in med en provtagningsplan för en undersökning av saken. Dessutom skulle miljötekniska undersökningar av fastigheten göras.
Det var ett beslut som företaget motsatte sig och överklagade. Men länsstyrelsen och sedan mark- och miljödomstolen gick på kommunen sida.
Mark- och miljööverdomstolen gör en annan bedömning. I sin dom väljer domstolen att upphäva kommunens beslut.
Då det nya bolaget inte bedriver någon verksamhet på fastigheten det gäller anser domstolen att de inte bidrar till någon miljöskada. Frågan blir därför om företaget kan hållas ansvarigt för de möjliga föroreningsskador som inträffat genom det konkursade företagets verksamhet.
Då det nya bolaget tog över den gamla verksamheten genom en så kallad inkråmsöverlåtelse och då det finns personkopplingar mellan de två bolagen har de tidigare instanserna menat att de haft ett ansvar för möjliga föroreningar.
Mark- och miljööverdomstolen menar dock att det inte går att göra så. Den bedömningen görs utifrån ett visst antal punkter: dels att det nya bolaget inte bedrivit någon verksamhet på platsen, dels att det är det tidigare bolaget som ska hållas som ansvarigt. Men även för att den verksamhet som troligtvis bidragit till en förorening upphörde mer än nio år innan det nya bolaget tog över.
Att ett aktiebolag tar över verksamheten från bolaget som kan ha orsakat en föroreningsskada och att det även finns kopplingar mellan personer i de två bolagen har ingen betydelse enligt domstolen.
