Från och med 1 januari 2023 kan nya gränsvärden för fyra olika PFAS-ämnen samt för arsenik, bly och kadmium gälla i Sverige. Livsmedelsverket vill att reglerna skärps. PFAS är ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier. De är svåra att bryta ner och hamnar i till exempel dricksvatten och livsmedel.
Förslaget från Livsmedelsverket är att halten av fyra olika PFAS-ämnen i dricksvatten, PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS, inte får överstiga 4 nanogram per liter. I dag ligger gränsen på 90 nanogram per liter för att åtgärder ska genomföras.
− Vi vill få bort så mycket PFAS ur dricksvattnet som det går, därför sätter vi ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra, säger Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.
För bly och arsenik föreslår Livsmedelsverket att gränsvärdet ska bli 5 mikrogram per liter. För kadmium är förslaget 0,50 mikrogram per liter. Reglerna gäller för kommunalt dricksvatten och dricksvatten från offentliga eller kommersiella verksamheter.
Livsmedelsverkets förslag är ute på remiss till i mitten av juni 2022.
I dag finns det inget krav på att undersöka om dricksvatten innehåller PFAS. Men om de nya föreskrifterna träder i kraft införs det. Förutom de fyra PFAS-ämnena, som får lägst gränsvärden, ska det även gälla för ytterligare 17 PFAS-ämnen med krav på att undersöka om de finns i dricksvattnet. För dessa ligger gränsvärdena för åtgärder högre.
Kravet på undersökning ska gälla för den som producerar dricksvatten, till exempel kommunala VA-bolag, VA-organisationer och kommuner. Det ska även gälla för den som tillhandahåller dricksvatten, vilket kan innebära den kommun som äger ledningsnätet som dricksvattnet distribueras genom.
Förslaget är även att kommersiella och offentliga verksamheter som producerar och tillhandahåller eget dricksvatten ska undersöka det efter PFAS. Det kan röra sig om till exempel restauranger, skolor och hotell.
Hösten 2021 presenterade Livsmedelsverket en kartläggning av förekomsten av PFAS i svenska vattenverk. Undersökningar hade gjorts vid 154 vattenverk. I 74 av dem upptäcktes spår av PFAS. I 22 av dem hittades halter på 5 nanogram per liter dricksvatten eller mer.
Livsmedelsverket skriver i sin konsekvensutredning av lagförslagen att de nya gränsvärdena med största sannolikhet kommer innebära att ytterligare reningssteg måste byggas i flera vattenverk för att få ner halten av PFAS i dricksvattnet. Samt att de som redan i dag renar det från PFAS måste optimera det eller hitta nya metoder för att sänka halterna ytterligare.
Hur mycket det kan kosta att införa ny teknik är svårt att veta menar Livsmedelsverket. Men det kan röra sig om tämligen stora summor.
Enligt förslag till nya föreskrifter från Livsmedelsverket ska följande PFAS-ämnen undersökas i dricksvatten.
Fyra ämnen, PFAS 4, får inte överstiga gränsvärdet 4 ng/l dricksvatten. Ämnena är:
PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS.
Dessa ämnen får inte överstiga 100 ng/l dricksvatten, vilket inkluderar ämnena för PFAS 4:
PFAS, poly- och perfluorerade alkylsubstanser, är högfluorerade ämnen som är extremt svårnedbrytbara i miljön och i många fall vattenlösliga och rörliga i marken. De riskerar att förorena vattendrag och dricksvattentäkter när de kommer ut i miljön.
Studier på djur visar att påverkan kan ske på bland annat levern, blodfetter och immunförsvaret. Det finns dock stora kunskapsluckor kring hälsoeffekter på lång sikt för människor.
PFAS, poly- och perfluorerade alkylsubstanser, är högfluorerade ämnen som är extremt svårnedbrytbara i miljön och i många fall vattenlösliga och rörliga i marken. De riskerar att förorena vattendrag och dricksvattentäkter när de kommer ut i miljön.
Studier på djur visar att påverkan kan ske på bland annat levern, blodfetter och immunförsvaret. Det finns dock stora kunskapsluckor kring hälsoeffekter på lång sikt för människor.
