Att bygga flerbostadshus i Sverige blir allt dyrare. I april ökade Byggkostnadsindex för flerbostadshus med 3,4 procent jämfört med månaden innan, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. En månad tidigare, vid slutet av årets första kvartal, låg årstakten på plus 9,6 procent.
Störst ökning är det i kategorin byggmaterialkostnader som har en uppgång på 5,6 procent för april. Mest steg kostnaderna för armeringsstål, ett material som blev 21,6 procent dyrare under månaden. Kostnaderna för trävaror ökade med 6,8 procent.
När det kommer till uppgången för Byggkostnadsindex på årsbasis uppges den främsta anledningen vara högre byggmaterialkostnader. Även prisuppgångar inom transport, drivmedel och elkraft, samt byggherrekostnader har påverkat resultatet.
Under perioden april 2021 och april 2022 steg kostnaderna inom transporter, drivmedel och elkraft med 27,4 procent. Dieselolja blev 61,2 procent dyrare medan kostnaderna för elkraft ökade med 57,6 procent. Samma period ökade byggmaterialkostnaderna med 24,4 procent, uppger SCB.
Kostnadsökningen beror bland annat på råvarubrist och stor efterfrågan, menar Håkan Larsson, chefsekonom vid Sveriges Allmännytta.
I en krönika skriver han att det finns stora likheter mellan dagens energikris och energikrisen i slutet av 1970-talet. Då steg den allmänna inflationen kraftigt vilket också spillde över i ökade byggkostnader. Byggkostnadsindex låg som högst på 14,8 procent i juni 1980.
– Den allmänna inflationen var i början av 1980-talet, precis som nu, mycket hög. Vid den förra energikrisen var det till slut den amerikanska centralbanken som ströp inflationen i dess linda genom mycket kraftiga räntehöjningar. Räntehöjningarna fick ned inflationen, men resulterade även i recession och fallande BNP. Det är något som Riksbanken ser ut att vilja undvika, skriver han.
De stigande ränteutgifterna i kombination med ökade kostnader för insatsvaror till underhåll och reparationer kommer i hög grad att påverka allmännyttans medlemmar, anser Håkan Larsson.
