Skellefteå står inför en stor expansion. Det märks i kommunens byggplaner. Flera nya industriområden håller på att byggas. Ett av dem är klart, Skellefteå Site East. Målet för kommunen var att projektet skulle bli så hållbart som möjligt.
Karin Degerfeldt. Foto: Skellefteå kommun
− Vi ville se hur hållbart vi kunde bygga ett projekt och satte upp höga mål, säger Karin Degerfeldt, projektchef på Skellefteå kommun.
Hon berättar att de valde att inte ställa specifika krav på vad som skulle uppnås eller hur det skulle genomföras. Utan kommunen ville skapa ett så hållbart anläggningsprojekt som möjligt. Därför genomfördes dialoger med flera olika entreprenörer som visade intresse för projektet. Buden som kom på förfrågningsunderlaget utvärderades bland annat utifrån organisationens förmåga, erfarenheter, referenser och viljan att arbeta med hållbara lösningar. Valet föll på Skanska.
David Nordberg, projektchef vid entreprenören Skanska, berättar att samarbetet med Skellefteå kommun var en förutsättning för att projektet skulle lyckas. Projektformen var partnering.
− Det var nödvändigt för det här projektet. För hade vi inte haft partnering så hade man aldrig kunnat komma så långt som vi gjorde, säger David Nordberg.
Det innebar att beställare och entreprenör styrde mot samma mål. Tidigt i projektet togs ett hållbarhetsprogram fram som angav hur de skulle arbeta med hållbarhet. Utifrån det togs sedan en hållbarhetsplan fram där olika aktiviteter och idéer skrevs ner som skulle bidra till en ökad hållbarhet.
David Nordberg menar att ett strukturerat arbete, med handlingsplan och program, är en viktig väg för att lyckas göra ett byggprojekt mer hållbart. Han jämför det med kravet att varje projekt ska ha en arbetsmiljöplan.
− Hållbarhetsprogrammet är den här arbetsmiljöplanen och handlingsplanen för hållbarhet är riskanalyserna. Arbetsmiljöarbetet har satt sig ganska bra nu på de flesta arbetsplatser och arbetssättet är där. Hållbarhetsprogrammet är snarlikt och kan bli samma sak.
Två nya industritomter håller redan på att anläggas vid Skellefteå Site East. Foto: Skanska
I handlingsplanen fanns 48 olika aktiviteter som skulle genomföras för att göra byggprojektet mer hållbart. En av de stora var beslutet att låta alla maskiner köras på HVO100, vilket sänkte koldioxidutsläppen markant. Mycket material krossades också på plats, maskinen som gjorde det drevs med el.
− Det är billigare att krossa på el än på diesel. Energimässigt är dieseln dyrare. Att bygga upp infrastrukturen för att konvertera krossen till el har varit kostsamt men eftersom varje ton bergkross är billigare att krossa med el än diesel har vi kunnat räkna hem det ekonomiskt, säger David Nordberg.
David Nordberg.
Foto: Privat
Han tillägger att åtgärden sparat in utsläpp på 261 ton koldioxidekvivalenter.
Av de 48 aktiviteterna genomfördes till slut 42. En annan av dem var att asfalten som lades i området har lägre klimatpåverkan. Dessutom har alla massor som uppstått inom projektet återanvänts. Sammanlagt har man kommit fram till att koldioxidutsläppen blev 75 procent lägre jämfört med om inga åtgärder alls hade gjorts.
En viktig del var att ha klimatkalkyler för att kunna hitta rätt lösningar som minskade klimatpåverkan. David Nordberg tycker kalkylerna fungerar jättebra i projekteringsfasen för att användas som beslutsunderlag. Men samtidigt är de svåra att använda och vanan finns inte där riktigt än. De var dock nödvändiga.
− I projektets första fas tog vi många viktiga beslut genom att använda en vanlig ekonomikalkyl och jämförde mot en klimatkalkyl. Tack vare det får man mycket bättre beslutsunderlag och tar beslut efter det, säger David Nordberg.
David Nordberg tycker att andra hållbarhetsaspekter än miljö kommit i skymundan i projektet på grund av klimatpåverkan blev mycket lägre. Karin Degerfeldt på Skellefteå kommun berättar att de arbetar med hållbarhet utifrån tre aspekter: ekologisk, ekonomisk och social. Alla tre är lika viktiga.
− Det handlar inte bara om klimatåtgärder när vi säger att vi ska bygga hållbart. Lika viktigt är hur vi får våra invånare, de som ska bo här, att känna sig delaktiga.
Det är viktigt att veta, menar Karin Degerfeldt, att ett byggprojekt inte bara påverkar arbetsområdet där sakerna sker. Utan att det även krävs en förståelse för att allt runt omkring också påverkas.
David Nordberg nämner några saker som de har gjort för att öka den ekonomiska och sociala hållbarheten. Trygghetsvandringar, skolsamverkan och arbetsmarknadsåtgärder för att få in människor i arbete. Han berättar att även utformningen av industriområdet är viktigt för de aspekterna.
− De som ska verka och arbeta här ska trivas och må bra. Vi ska skapa förutsättningar för att det är ett trivsamt område.
Till exempel har de byggt en grön allé genom området och en vandringsslinga som kan användas.
