Förslaget på en ny nationell plan för transportinfrastruktur lämnades av Trafikverket i november 2021 till regeringen. Nu har regeringen beslutat att godkänna den, med vissa ändringar.
Av de 881 miljarder kronorna som är tänkt att användas fram till 2033 ska 82 miljarder kronor komma från trängselavgifter, banavgifter och medfinansiering. 165 miljarder kronor ska läggas på drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar samt 437 miljarder kronor läggs på utveckling och nybyggen av järnväg och väg.
Regeringen väljer att ge mer pengar till flera projekt för att de ska kunna börja byggas eller planeras tidigare under perioden 2022–2033. Bland annat tillförs mer pengar till utbyggnaden av järnvägen Stockholm-Uppsala så att hela sträckan blir fyrspårig.
I den nya nationella transportplanen ger regeringen Trafikverket också iuppdrag att utreda fler utbyggnader och åtgärder i järnvägsnätet. Bland annat handlar det om elektrifiering av delar av Inlandsbanan och Stångådalsbanan. Dessutom ska Trafikverket fortsätta med sin utredning av möjligheten att bygga dubbelspår mellan Luleå och Boden.
Myndigheten ska också tillsammans med norska motsvarigheten till Trafikverket, Jernbanedirektoratet, se över åtgärder för järnvägen på sträckorna Göteborg-Oslo och Stockholm-Oslo.
Västsvenska handelskammaren ger regeringens beslut beröm och kritik. Beröm får regeringen för att de fortsatt ställer sig bakom bygget av höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås, ett projekt som är under planering hos Trafikverket. Samtidigt är man kritisk till att inga pengar ska läggas på järnvägen mellan Göteborg och Alingsås, en del av Västra stambanan.
- Det är närmast obegripligt att regeringen låter bli att åtgärda den enskilt värsta flaskhalsen i det svenska järnvägsnätet, Göteborg – Alingsås. Det är den enda dubbelspåriga järnvägssträckan i landet med kapacitetsbegränsningar mätt över hela dygnet, säger Markus Ottemark, näringspolitisk expert inom infrastrukturfrågor hos Västsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.
I Stockholms handelskammare är man nöjd över de stora satsningar som ska göras i regionen.
– Det är mycket positivt att regeringen ser behoven i huvudstadsregionen och därför investerar i vår infrastruktur. Vartannat privat jobb skapas i huvudstadsregionen och för att Stockholm ska fortsätta växa krävs ökade investeringar i infrastrukturen, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.
Bland annat handlar det om att den omtalade planerade Tvärförbindelse Södertörn får full finansiering.
En rad väg- och järnvägsprojekt är planerade att genomföras enligt den nationella planen för transportinfrastruktur. Här är några av dem, projekt som kommer att kosta mer än 100 miljoner kronor att genomföra.
En nationell plan för transportinfrastruktur beskriver hur statlig infrastruktur ska underhållas och utvecklas. Den omfattar bland annat åtgärder för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet, investeringar i väg och järnväg och statlig medfinansiering av regionala och kommunala projekt.
Kostnaderna för perioden 2022–2033 förväntas uppgå till 799 miljarder kronor. Av dessa ska 167 miljarder kronor gå till underhåll av järnväg, 197 miljarder kronor till underhåll av vägnätet och 437 miljarder kronor till projekt som utvecklar infrastrukturen som nya vägar och järnvägar.
En nationell plan för transportinfrastruktur beskriver hur statlig infrastruktur ska underhållas och utvecklas. Den omfattar bland annat åtgärder för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet, investeringar i väg och järnväg och statlig medfinansiering av regionala och kommunala projekt.
Kostnaderna för perioden 2022–2033 förväntas uppgå till 799 miljarder kronor. Av dessa ska 167 miljarder kronor gå till underhåll av järnväg, 197 miljarder kronor till underhåll av vägnätet och 437 miljarder kronor till projekt som utvecklar infrastrukturen som nya vägar och järnvägar.
