I ett nyligen avslutat projekt har RISE, Research Institutes of Sweden, Mariestads kommun och VänerEnergi undersökt hur det är möjligt att optimera och maximera den ekonomiska potentialen hos en vätgastankstation.
Syftet med projektet har varit att ta fram affärsmodeller för att testa, utvärdera och förstå hur en vätgastankstation kan uppnå sin fulla potential vad gäller drivmedelsförsörjning, nätnytta och restflöden. En av de saker projektet undersökt är om en vätgastankstation kan användas till frekvensreglering.
Utgångspunkt har varit vätgastankstationen i Mariestads kommun som tillverkar vätgas på plats genom solceller, något Byggkoll tidigare uppmärksammat i ett inslag. Tankstationen förser idag bilar med vätgas men eftersom anläggningen också innehåller en bränslecell finns möjlighet för tankstationen att erbjuda nätnytta, exempelvis genom att upprätthålla frekvensstabilitet i elnätet.
I projektet har man skapat en simulerad version av vätgastankstationen med exempelvis större elektrolysör, vätgaslager, bränslecell och batteri än vad den verkliga tankstationen i Mariestad har idag. Den verkliga tankstationen har en bränslecell som endast är 10 kW medan den simulerade har en bränslecell på 1 MW.
Jenny Lindborg
Man har även låtit testa utfallet på fler stationer än en, närmare bestämt 15 stycken. I scenariot finns samtliga tankstationer inom Mariestads tätort och resultatet i projektet studeras utifrån tankstationernas sammanlagda påverkan på regionnätet.
– I den simuleringsmodell vi tagit fram kan man justera indata och sätta upp olika scenarier. Då går det att se hur systemet beter sig och vad som påverkar mest. Det är en möjlighet att utreda många frågetecken som investerare, kommuner och tankstationsleverantörer står inför när de ska besluta om att bygga en station, säger Jenny Lindborg, projektdeltagare från RISE, vid ett seminarium om slutrapporten.
Den grundläggande förutsättningen för att kunna erbjuda frekvensreserv är att man kan reglera upp eller ned effektanvändningen eller effektproduktionen hos en elektrisk maskin med relativt hög hastighet och precision.
För vätgastankstationen finns det fem sätt att erbjuda frekvensreserv:
Rapportens analys visar att det teoretiskt sett är möjligt för tankstationen att agera som frekvensreserv genom att delta i stödtjänsten FCR-D (upp) med hjälp av bränslecellen. Det hade även varit tekniskt möjligt att delta i stödtjänsten FFR med hjälp av batteriet. Båda dessa stödtjänster kan erbjudas nästan hela året utan att det borde påverka tankstationens övriga förmåga att leverera vätgas till fordon och effektkapning till det lokala elnätet.
Axel Nordin Fürdös
Intäkten från frekvensregleringen är mycket osäker då den bygger på en marknad med budgivningssystem. I projektet har utgångspunkten varit historiska data och det har gjorts en uppskattning genom att anta att man får betalt enligt medelpriset för FCR-D under perioden 2016-2020.
– Utifrån en sådan uppskattning tror vi att det går att få in ungefär 700 000 kronor per år från FCR-D för en bränslecell på 1 MW, säger Axel Nordin Fürdös, projektdeltagare från RISE, vid ett seminarium.
I rapporten uppskattas frekvensreglering som den mest signifikanta intäktskällan för tankstationen efter drivmedelsförsäljning.
