Resultatet från Golvkedjans nya Demoskopundersökning som genomförs årligen visar att upphandlare och inköpschefer inte beaktar klimatfrågan vid upphandlingar av golvinstallationer. De har inte heller tillräcklig kunskap om klimatberäkningar.

– Vi ser att det finns en stor okunskap kring att ställa krav och hur man ska följa upp dem. Bara en av fyra upphandlare vet att det ställs krav åtminstone någon gång vilket är alldeles för lite, säger moderatorn Lisa Jackson, hållbarhetschef på Golvkedjan.

På frågan varför inte hållbarhetskrav ställs handlar svaren främst om tre orsaker. Upphandlarna anger att de saknar kompetens, resurser samt tycker att det är svårt att följa upp kraven. 

Arrangörerna menar att det är viktigt att fler börjar ställa hållbarhetskrav. Detta för att uppmuntra golvbranschen att jobba vidare med frågorna och visa övriga aktörer att det är prioriterat att minska klimatpåverkan. Det är något som kan bidra med inspiration till hela byggbranschen.

Svårt med statistiken

Vilka hinder och utmaningar finns när det gäller att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar och hur kan dessa undanröjas? Det var en av frågorna panelen reflekterade kring när de delade med sig av sina erfarenheter.

– Vi ställer krav på att samla in installationsspillet från plastgolv. Vi har också krav på att det ska redovisas i projekten från installatören hur mycket det är, vad de har gjort av det och hur mycket det blev. Vi har infört kraven i våra mallar för upphandling och inköp så det kommer in naturligt den vägen, säger Elisabet Stadler, group environmental manager på PEAB.

PEAB har många goda exempel, bland annat från skolprojekt som fungerat bra. Däremot är det svårare att säga exakt i vilken utsträckning. Elisabet Stadler menar att det finns en del utmaningar med uppföljningen. 

– Ganska ofta tar installatören med sig spillet tillbaka och lägger det i sin egen container. Man särredovisar inte spillet per projekt, vilket ställer till det statistiskt för oss.

Upphandlings- och affärsjuristen Johan Svedberg tycker generellt att många upphandlare och inköpare är bekväma och bara skyller på komplicerad lagstiftning kring upphandlingar. Han framhåller att det inte är själva lagstiftningen som är problemet.

– Man ska helt enkelt inte ställa krav som inte kan följas upp. Uppföljning är en förutsättning för att kunna göra bra affärer, säger han. Vidare tipsar han om att Upphandlingsmyndighetens webbplats innehåller information och stöd om hållbar upphandling.

Saknar gränsvärden

Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Syftet är att lagen ska bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. 

Anna Graaf, director sustainability på White Arkitekter, menar dock att avsaknaden av gränsvärden är en stor svaghet och hon hoppas att gränsvärden kommer att införas tidigare än år 2027 som är planerat. Hon hoppas också att ombyggnad och tillbyggnad av byggnader kommer att omfattas av krav på klimatdeklaration.

White Arkitekter arbetar brett med byggnader, inredning och hyresgästanpassningar. Målsättningen är att alla deras projekt ska vara klimatneutrala 2030. Samtidigt är de konsulter som är beroende av att beställarna har vilja och ambitioner.

– Mycket handlar om att ta tillvara på det som redan finns genom att återbruka. Vi ska också minimera mängden material eller spill. I sista hand gäller det att tillföra material och de ska i så fall ha låg miljöpåverkan, säger Anna Graaf.

I samråd med kunden tittar man på den aktuella byggnaden och vad som går att göra för att minska klimatpåverkan främst gällande stomme, fasad, tak och fönster.

– Golv är också en viktig fråga. Vi jobbar bland annat mycket med sjukhus och då gör vi alltid en utredning kring lämpligt golvmaterial.  

Annie Månsson, hållbarhetskonsult på U&We framhöll vikten av att alltid anlita företag som kan göra klimatberäkningar. Det behövs för att kunna arbeta strategiskt och göra rätt prioriteringar.