Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Transportabla reservnoder ger driftsäkrare stadsnät
Infrastruktur 19 jan
reservnod
Reservnoderna är uppbyggda i containrar, en större och en mindre, så att de enkelt kan transporteras till aktuell plats. Foto: Coromatic
En ny metod för att driftsäkra de svenska stadsnäten har tagits fram. Boden och Umeå blir först ut att testa reservnoder.
Ungefär hälften av alla fiberanslutningar i Sverige går via stadsnät. Om ett eller flera av dessa nät skulle drabbas av omfattande störningar eller avbrott kan det få stora konsekvenser. Framför allt nu i coronatider när många jobbar hemifrån och är beroende av bra uppkoppling.

Fortsätt läsa – starta din prenumeration!

För 6 190 kr/år (ex. moms) får du obegränsad tillgång
till allt vårt digitala innehåll. Varje dag uppdateras nyheter
om lagar, regler, hållbarhet och ny teknik – i ett flöde som
du själv kan styra.


Prova kostnadsfritt i 14 dagar.

FAKTA Reservnoden

En nod utgör är en knutpunkt i ett fibernät. Om en central nod skulle slås ut genom till exempel brand eller sabotage ska noden snabbt kunna ersättas av en reservnod. Reservnoden är uppbyggd i containrar, en större och en mindre, så att de enkelt kan transporteras till aktuell plats. Reservnoderna tas fram utifrån en gemensam specifikation, vilket gör det möjligt för stadsnät att samarbeta och låna noder av varandra.

Källa: SSNF
Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Infrastruktur Kris och beredskap Teknik Telekommunikation
Fackområden

El & Tele
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA Reservnoden

En nod utgör är en knutpunkt i ett fibernät. Om en central nod skulle slås ut genom till exempel brand eller sabotage ska noden snabbt kunna ersättas av en reservnod. Reservnoden är uppbyggd i containrar, en större och en mindre, så att de enkelt kan transporteras till aktuell plats. Reservnoderna tas fram utifrån en gemensam specifikation, vilket gör det möjligt för stadsnät att samarbeta och låna noder av varandra.

Källa: SSNF
Fördjupningsmaterial