Husägaren menade att det planerade tornet inte var ett nytt våningsplan. Byggnadsnämnden i Öckerö kommun gjorde en annan bedömning och avslog bygglovsansökan eftersom gällande detaljplan bara tillåter två våningar. Nu finns ett slutgiltigt avgörande.
Frågan har överklagats hela vägen till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, som gett kommunen rätt. Tornet utgör en våning.
Eftersom detaljplanen antogs innan nuvarande plan- och bygglag trädde i kraft ska tolkningen göras enligt äldre plan- och bygglag, ÄPBL, samt äldre plan- och byggförordning, ÄPBF. Dessa innehåller dock ingen definition av begreppet ”våning”.
Praxis är att hänvisa till Terminologicentrums dokument Plan- och byggtermer 1994, TNC95. Där definieras våning bland annat som ”del av hus avgränsad av motsvarande ytor i två på varandra följande bjälklag samt ytterväggarnas utsidor eller motsvarande”. Så vad innebär detta?
Enligt MÖD är det den tekniska konstruktionen och inte byggnadens uttryck som avgör. Av bygglovsritningarna framgår att tornet avgränsas av golvbjälklag, ytterväggar och yttertak.
Vidare framgår att golvbjälklaget täcker mer än hälften av golvytan. MÖD gör bedömningen att det planerade tornet utgör en tredje våning och en avvikelse som inte kan godtas.
Den aktuella domen var en av flera som togs upp vid ett webbinarium som Boverket anordnade nyligen. Malin Wik, rådman vid Mark- och miljödomstolen i Nacka, konstaterade att en viktig del är hur påbyggnaden faktiskt går att använda.
– MÖD konstaterar att tornet kan nyttjas som en våning och utifrån det också är en våning, om man tittar på konstruktionen. Det gör att byggnaden får tre våningar och därför är planstridig, sa Malin Wik under webbinariet.
Husägaren har menat att tornet, oavsett hur det definieras, innebär en så pass liten åtgärd att det ändå bör betraktas som en mindre avvikelse. Uppfattningen delas inte av MÖD som i stället fastställt beslutet från byggnadsnämnden i Öckerö kommun.
