Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Potentialen för storskalig solvärme har utretts
Ekonomi 19 jan
solvarme-fjarrvarme.jpg
Energimyndigheten har studerat möjligheterna med att ansluta storskalig solvärme till befintliga fjärrvärmenät. Foto: Louise Rosén
Solvärmen har störst konkurrenskraft i mindre fjärrvärmenät där man på sommaren eldar förädlade biobränslen. Det visar en ny rapport från Energimyndigheten.

Fjärrvärmen står idag för ungefär häften av den totala värmemarknaden i Sverige. För att klara omställningen till ett förnybart energisystem behöver fjärrvärmen bli mindre beroende av förbränning. Solvärme är en teknik som kan bidra till detta.

Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen undersökt förutsättningarna och potentialen för solvärmen i de svenska fjärrvärmenäten. I december presenterades resultatet på ”Solvärmedagen” som Svensk Solenergi och Energiföretagen Sverige anordnade och nu har en slutgiltig rapport publicerats.

– Vi kan se att solvärme har en ekonomisk potential. Om investeringskostnaden sänks lite, antingen genom teknisk utveckling eller något sorts statligt stöd kan det få en betydande potential, sa Viktor Döhlen från Energimyndigheten.

Potentialen varierar stort

Inom uppdraget gjordes en modellanalys för att undersöka under vilka förutsättningar som solvärme blir intressant att investera i. Enligt rapporten varierar den ekonomiska potentialen för solvärme stort i de olika modelleringsfallen.

En ökad mängd solvärme minskar konkurrensen om biobränslen och el.

Högst potential har solvärmen i mindre system där förädlade biobränslen som exempelvis pellets används. Här uppgår värmeproduktionen från solvärme till 170 gigawattimmar per år i ett basfall. Enligt rapporten kan potentialen öka till över fyra terawattimmar om investeringskostnaden för solvärme minskas från 3 500 till cirka 2 500 kronor per kilowatt och investeringen jämförs med en annan kapitalinvestering som till exempel en ny biobränslepanna.

Värmelager ger nytta

Om man ska få ut så stor nytta som möjligt av solvärmen, även utanför sommarmånaderna, bör investering ske i värmelager. Då kan produktion som oförutsett faller bort ersättas och slitande start/stopp av anläggningar undvikas.

– Värmelager bidrar också med en ökad flexibilitet i fjärrvärmenäten. Produktionsanläggningar som är kopplade till värmelagret kan optimera sin produktion samt minska spetslasten.

Rapporten går även igenom hur solvärme påverkar våra energi- och klimatmål samt olika systemnyttor.

– En ökad mängd solvärme minskar konkurrensen om biobränslen och el som är andra värdefulla resurser som behövs i omställningen, sa Viktor Döhlen.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Ekonomi Energi Infrastruktur Teknik Värme
Fackområden

Förvaltning VVS
Mer i ämnet

Fler nyheter

Fördjupningsmaterial