Jonas Rosenberg tycker att man ska trycka på att det ska finnas en barnrättsansvarig eller barnrättsgrupp som har mandat och möjlighet att driva frågorna inom bostadsbolaget. Är de enbart allas ansvar är det risk att det blir ingens ansvar, anser han.
Detta med anledninga av den nyutkomna och omfattande vägledningen och boken Bostadsbolagen och barnen från Sveriges Allmännytta.
Vi planerar att bygga en multisportarena i ett av områdena med barn och unga som referensgrupper.
Genom att alltid ha barnens bästa för ögonen och inte bara fokusera på efterlevnad av barnrättslagen, blir det naturligt att lyfta barnrättsperspektivet i alla beslut och processer där barn påverkas, framhåller Jonas Rosenberg.
– Även om exempelvis en orosanmälan inte är tvingande enligt lag, ser vi det som att våra medarbetare har en moralisk skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, säger Jonas Rosenberg
I sin roll som kommunikationschef ser han stora möjligheter att påverka bolagets verksamhet för att säkerställa barnens bästa. Det arbetet underlättas av att han har fått ett tydligt mandat från bostadsbolagets vd.
Under året kommer Kristianstadsbyggen att arbeta strukturerat med att samla in barns synpunkter och åsikter kring utemiljö och de drygt 100 lekplatserna som finns, berättar Jonas Rosenberg.
Med hjälp av en digital enkät ska barnen rapportera vilka funktioner de tycker är viktigast på en lekplats. De bjuds även in att lämna synpunkter och förbättringsförslag för de befintliga lekplatserna.
– Vi planerar också att bygga en multisportarena i ett av områdena med barn och unga som referensgrupper. Och sedan ett antal år har de projektet Brandsuperhjältar, där barn utbildas i förebyggande brandsäkerhet för att sedan kunna påverka i det egna hemmet.
Det blev tydligt att det fanns stor förbättringspotential när det gällde hur barn får komma till tals och påverka sin boendemiljö.
Sundsvalls kommun var tidigt ute med att fundera över barnens inflytande när det stod klart att barnkonventionen skulle bli svensk lag, berättar Nina Staaf, hållbarhetsstrateg på Mitthem.
Kommundirektören var tydlig med att hela kommunkoncernen skulle arbeta för att implementera barnkonventionen i de olika verksamheterna och ett gemensamt projekt kring barnen startades upp.
Arbetet inleddes med en nulägesmätning och analys av hur den egna organisationen tog tillvara barns rättigheter. Nästa steg var att utifrån analysen se över företagets styrande dokument och sätta en struktur för hur barnrättsarbetet skulle fortsätta, och även att ta fram en plan för utbildning av personalen.
Det var i början ganska oklart vilka delar av verksamheten som berörs av barnrättslagen och hur den nya lagen skulle komma att påverka arbetssättet. Mitthem valde att ta fasta på artikel tre:”Om barnets bästa” samt artikel tolv: ”Om åsiktsfrihet och rätten att bli hörd” i barnkonventionen.
– Det blev tydligt att det fanns stor förbättringspotential när det gällde hur barn får komma till tals och påverka sin boendemiljö, menar Nina Staaf.
Sedan dess har man tagit ett helhetsgrepp. När bolaget träffar hyresgäster vid exempelvis områdesträffar eller medborgardialoger ställs nu frågor direkt riktade till barnen. Skolan är också en värdefull samarbetspartner för att nå ut till barnen. Tillsammans med en skolklass har Mitthem även skapat ett barnråd, där hållbarhet och trygghet står i fokus.
Även väktare och entreprenörer förväntas ”ta på sig barnglasögon” när de rör sig i Mitthems bostadsområden, och kontakta företagets boendesamordnare om de misstänker ett barn far illa. Det finns också dokumenerat i entreprenörshandboken.
I vägledningen från Sveriges Allmännytta finns många konkreta exempel på hur olika bostadsbolag arbetet med frågan.
