DEBATT: För många i samhället, framför allt äldre och personer med funktionsnedsättning, är hissar en avgörande förutsättning för att på lika villkor som alla andra ha tillgång till boende, transporter och övriga samhällsfunktioner.
Mer än hälften av alla hissar i bostadshus i Sverige är äldre än 30 år. I praktiken innebär det att användare ofta åker i hissar som saknar viktig säkerhetsutrustning.
I mitten av februari publicerade Boverket sin utredning som genomförts på uppdrag av regeringen gällande åtgärder för vissa säkerhetsrisker i äldre hissar. De säkerhetsrisker som behandlades gällde äldre hissar med kombination av grind eller vikdörr i korgöppningen och slagdörr till våningsplanet samt hissar som helt saknar skydd i korgöppningen.
I utredningen har Boverket lämnat förslag på lagändringar för att åtgärda säkerhetsbrister i äldre hissar genom att införa krav på:
Branschorganisationen Hissförbundet ser mycket positivt på utredningens förslag om att införa säkerhetshöjande åtgärder.
− Vi välkomnar resultatet av utredningen som är i linje med våra förslag. Målet är att ingen ska skadas i hissar i Sverige, säger Anne Geitmann, generalsekreterare, Hissförbundet.
Hon menar att detta är ett stort steg i rätt riktning.
Anne Geitmann. Foto: Hissförbundet
− Om regeringen tar ett positivt beslut kan äntligen allvarliga olycksrisker elimineras, säger Anne Geitmann.
Idag finns de tekniska lösningarna, men enligt gällande regler behöver säkerhetsutrustningen i gamla hissar enbart uppdateras vid en större modernisering av hissen.
− Beslutet om modernisering ligger helt hos fastighetsägaren som ansvarar för att hissen fungerar som den ska och uppfyller de aktuella säkerhetskraven, säger Anne Geitmann.
Nuvarande regler kräver endast att en hiss uppfyller de säkerhetskrav som ställdes det år hissen installerades.
− Det är helt rätt enligt regelverket, eftersom det ju är de gamla reglerna som gäller för när respektive hiss installerades. Om hissen var säker till exempel år 1910, då bedöms den fortfarande som säker nu. Det kan betyda över hundra år gamla regler, vilket är rätt absurt, säger hon.
Hissar i arbetslokaler har sedan 2012 motsvarande krav på skydd i korgöppningen som nu föreslås införas även för bostadshus, där säkerheten släpar efter.
− Det är inte acceptabelt att bostadshus, där de mest sårbara i samhället såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning vistas, inte har samma säkerhetsstandard och trygghet som arbetslokaler, säger Anne Geitmann.
Hon tycker att det är mycket positivt att utredningen har beaktat barnrättsperspektivet.
− Vi ser ju att det främst är barn som råkar ut för de svåra olyckorna. Deras små armar, ben eller till och med hela kroppar kan lätt klämmas.
De samlade erfarenheterna från när krav på säkerhetsanpassningar av hissar i arbetslokaler infördes gör att Hissförbundet nu önskar att nästa steg efter utredningen blir framtagandet av en tydlig plan och en prioriteringsordning av äldre hissar. Detta för att undvika en situation där de lagpliktiga uppdateringarna skjuts på till slutet av en övergångsperiod.
I en tidigare rapport har Hissförbundet påvisat säkerhetsriskerna med äldre svenska hissar. Enligt beräkningen tillhör 26 000 hissar, en femtedel av alla hissar i Sverige, de två kategorierna som orsakar flest allvarliga incidenter och till och med potentiella dödsolyckor: hissar med farliga innerdörrar eller hissar som helt saknar skydd i korgöppningen.
Hissförbundet grundades 1992 och är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Hissförbundets verksamhet är fokuserad mot påverkan, information och utbildning.
Hissförbundet grundades 1992 och är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Hissförbundets verksamhet är fokuserad mot påverkan, information och utbildning.
