En ägare till en fastighet med flera friliggande områden, skilda från varandra, fick bygglov för att använda en del av sin tomt för ett upplag av schaktmassor. Bygglovet överklagades av en så kallad rågranne, en granne med angränsande fastighet. Men grannens tomt gränsade inte till det område som bygglovet avsåg, så länsstyrelsen avvisade grannens överklagan.

Fallet var oklart och gick mellan olika domstolar innan det till slut landade hos Högsta domstolen. De konstaterar att beslutet inte angick grannen eftersom granntomten inte gränsar till den del av tomten som bygglovet gällde. Domstolen anser att bygglovet inte hade någon betydelse för grannfastigheten.

Enligt Högsta domstolen ska rågrannens överklaganderätt i den aktuella situationen tillämpas så att varje friliggande område av en fastighet ska betraktas som en egen fastighet. Grannen kan då bara överklaga om bygglov för de friliggande delar av fastigheten som gränsar till hens tomt.

Grannens överklagan har avvisats då domstolen inte ansåg att överklaganderätt fanns eftersom grannen inte räknas som rågranne.