Det finns ett stort behov av att bygga nya bostäder och ny infrastruktur. Samtidigt måste utsläppen minska.
Betong är ett av byggbranschens mest använda material. Det är naturligt med många goda hållbarhetsegenskaper, som tack vare dess breda användningsområde finns i nästan alla byggnadsverk. Betong har lagt grunden till vårt moderna samhälle och dess egenskaper har gjort det till världens mest använda material. För många konstruktioner är betong det enda alternativet ur kvalitets- och beständighetssynpunkt.
Betong har samtidigt en stor klimatpåverkan och sedan flera år tillbaka driver betongbranschen ett intensivt arbete med att utveckla betong som ger minsta möjliga klimatpåverkan. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har branschen tillsammans med andra aktörer i värdekedjan tagit fram en färdplan för klimatneutral betong. Senast år 2030 ska det finnas klimatneutral betong på marknaden och senast år 2045 ska all betong vara klimatneutral.
Dagens klimatförbättrade betong har den konventionella betongens alla fördelar
Redan idag finns det teknik, metoder och flera möjliga åtgärder för att nå upp till en halvering av betongens klimatpåverkan i produktionsskedet. Det utan att påverka byggnaders funktion eller livslängd. Framför allt handlar det om att använda klimatförbättrad betong där delar av cementen byts ut mot alternativa bindemedel. Men också utveckling av resurseffektiva konstruktioner och optimering av materialmängder. Dagens klimatförbättrade betong har den konventionella betongens alla fördelar som hållfasthet, beständighet och kan varken mögla eller brinna, samt är återvinningsbar.
I slutet av december 2021 publicerades en reviderad utgåva av SS 137003, den svenska tillämpningsstandarden för betong. Den reviderade standarden är ett viktigt steg i betongbranschens klimatarbete och ger möjlighet till ökad takt i klimatomställningen. Revideringen ger nu bland annat ökade möjligheter att i ännu högre grad använda alternativa bindemedel för ytterligare minskning av klimatpåverkan.
Vi vet också att krav och efterfrågan driver på utvecklingen. Vi uppmanar privata och offentliga beställare att ställa krav på klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong i samband med nya och framtida byggnads- och infrastrukturprojekt. Det för att efterfrågan ska öka. Involvera betongleverantören redan i ett tidigt skede i projektet för att kunna optimera betongen efter projektets förutsättningar. Och använd de nya möjligheterna som ges med den reviderade betongstandarden för att ta ytterligare steg i arbetet för minskad klimatpåverkan redan idag.
Genom att samarbeta med alla aktörer i värdekedjan kan vi snabbare nå längre i klimatarbetet. Allt för att klara klimatmålen till senast 2045.
Malin Löfsjögård är vd för branschorganisationen Svensk Betong. Hon är även adjungerad professor (20 procent) på KTH.
Malin Löfsjögård är teknologie doktor och har tidigare arbetat på Cement- och Betonginstitutet och som enhetschef vid Trafikkontoret Stockholm stad.
Från 2008 till 2012 var hon riksdagsledamot för Moderaterna.
Malin Löfsjögård är vd för branschorganisationen Svensk Betong. Hon är även adjungerad professor (20 procent) på KTH.
Malin Löfsjögård är teknologie doktor och har tidigare arbetat på Cement- och Betonginstitutet och som enhetschef vid Trafikkontoret Stockholm stad.
Från 2008 till 2012 var hon riksdagsledamot för Moderaterna.