Centerpartiet: Vi är positiva till att det byggs nya moderna stambanor för järnväg och jobbar dessutom för att förbättra det svenska järnvägsnätet i hela landet. Vi vill att det görs investeringar i tågtrafiken genom att bygga de nya stambanor så att de integreras i det befintliga nätet. Samtidigt ska det anslås tillräckligt med resurser till Trafikverket för järnvägsunderhåll avseende befintliga och lokala banor. Båda delarna behövs.
Kristdemokraterna: Vi anser att de vinster med höghastighetstågen som målas upp är allt för osäkra, både ur miljö-, klimat- och samhällsekonomiskt perspektiv. Därför bör planerna på höghastighetståg avbrytas. Vi anser att järnvägssatsningar i stället bör riktas in på underhåll och förbättringar av befintliga spår och även nybyggnad av järnväg på vissa sträckor. Det kommer att ge mer fördelar för mindre pengar.
Liberalerna: Vi vill satsa stort på järnvägen men att rusta upp och utveckla dagens banor skapar större nytta för resenärer och klimatet än höghastighetsjärnväg. Vår uppfattning är att höghastighetsbanor måste bedömas utifrån samma utgångspunkt som övriga infraprojekt. I dag finns ingen realistisk finansiering av ett nytt nät för höghastighetsjärnväg och avsaknaden av finansiering kommer då att leda till att tillgängliga medel för underhåll av befintlig järnväg och samhällsekonomiskt lönsamma nybyggnadsprojekt kommer att prioriteras bort.
Miljöpartiet: Det är bra att planeringen av de nya stambanorna för höghastighetståg äntligen kommit till detta skede. Miljöpartiet vill skynda på bygget av nya stambanor för moderna och snabba höghastighetståg. Vi vill också rusta och bygga ut det regionala nätet. Det är en viktig del i omställningen till ett energieffektivt och klimatsmart transportsystem. Ett sätt att påskynda byggtakten vore att använda brobanor, som både har potential för snabbare byggtid och bättre landskapsanpassning.
En samhällsekonomiskt kostsam och ineffektiv satsning.
Moderaterna: Moderaterna är för byggandet av Ostlänken. Men vi motsätter oss att sträckan ska vara en del av satsningen på höghastighetståg. Den nya järnvägen ska byggas med utgångspunkt i att stärka gods- och pendlingsflöden. Höghastighetstågen har inneburit att denna viktiga satsning kraftigt försenats och blivit avsevärt dyrare. Samma sak som med de två andra delsträckor som pekats ut i den första etappen av satsningen på höghastighetståg – Borås-Göteborg och Hässleholm-Lund. Skattepengar som läggs på infrastruktur ska syfta till att hållbart stärka gods- och pendlingsflöden och bygga en robust infrastruktur.
Socialdemokraterna: De nya stambanorna som byggs ingår i den nationella planen som omfattar nästan 900 miljarder kronor och är den största satsningen på infrastruktur någonsin i Sverige. Den ska bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och till att nå klimatmålen. Vi tycker att den är väl genomarbetad och avvägd.
Sverigedemokraterna: Den föreslagna höghastighetsjärnvägen som presenterats inom Sverigeförhandlingen är ett dåligt projekt, en samhällsekonomiskt kostsam och ineffektiv satsning. Snabbare, modernare järnväg är i sig något positivt men alla satsningar måste bedömas utifrån nytta och kostnad. Kostnaden för höghastighetsjärnväg överstiger den förväntade nyttan. I ett läge där svensk järnväg närmast står inför systemkollaps måste resurserna fördelas dit de bäst behövs, nämligen till förbättrat underhåll och för att bygga bort flaskhalsar.
Vänsterpartiet: Vi är mycket positiva till att bygget ska dra i gång. Vi driver också att alla andra länkar i höghastighetsbanorna ska påbörjas och färdigställas snarast möjligt. Järnvägskapaciteten behöver byggas ut i Sverige och de nya stambanorna är en viktig del i detta.
Centerpartiet: Omställningen till en elektrifierad bilflotta underlättas om staten och myndigheterna går in tidigt och underlättar med en fullgod infrastruktur. Det är viktigt med nationella mål för att det ska finnas laddstolpar över hela Sverige men också att målsättningarna nås. Trafikverkets mål var att det skulle finnas en snabbladdningsstation var tionde mil längs alla de stora vägarna i landet men fortfarande saknas det på cirka 15 platser. Centerpartiet vill därför satsa ytterligare resurser för att förbättra laddinfrastrukturen även i gles- och landsbygd och göra det möjligt att få stöd också för driften av snabbladdningsstationer på lands- och glesbygd.
Kristdemokraterna: Vi vill satsa mer pengar på att minska avståndet mellan punkter för snabbladdning för att inte riskera att stoppa ökningen av elbilar i fordonsflottan. Vi vill bland annat ha ett stöd där företag, bostadsrättsföreningar, privata och kommunala bostadsföretag kan anlägga publikt tillgängliga laddstolpar för både snabb- och normalladdning.
Liberalerna: Utbyggnaden av laddinfrastrukturen går för långsamt och riskerar att bromsa den snabba övergången till elbilar. Vi lade i vår budgetmotion 3 miljarder kronor mer än regeringen på laddinfrastruktur. Pengarna behövs då vi vill se att de retroaktiva krav som införs i byggreglerna ska formuleras betydligt skarpare. Då är det rimligt att staten stöttar fastighetsägarna. Bilar ska kunna laddas på parkeringar där de står mellan ett par timmar och ett dygn.
Miljöpartiet: Miljöpartiet vill att staten tar ett ökat ansvar för utbyggnaden av laddstationer i Sverige, framför allt där de inte kan byggas på marknadsmässiga grunder. Men vi vill också införa regelförenklingar och en ”rätt-att-ladda”, för att fler boende i flerbostadshus ska få tillgång till laddinfrastruktur.
Vi vill även se en rätt att installera laddstolpe på egen bekostnad vid flerbostadshus
Moderaterna: Ja. Vi menar att politiken ska möjliggöra klimatsmarta val, till exempel att välja en elbil. För att det ska vara möjligt måste det gå att köra och ladda elbil i hela landet. Därför vill vi öka och förlänga det ekonomiska stödet till utbyggnad av laddstationer för personbilar och lastbilar. Vi vill även se en rätt att installera laddstolpe på egen bekostnad vid flerbostadshus.
Socialdemokraterna: Elektrifieringen av vägtrafiken, och därmed utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela landet, måste påskyndas. Efterfrågan är stor och klimatomställningen kan inte vänta. Så nyligen som i början på augusti gav regeringen Trafikverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för bland annat en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur.
Sverigedemokraterna: Vi tycker att det är positivt med den ökade elektrifiering av fordonsflottan som vi nu ser. Det är statens roll att möjliggöra denna elektrifiering genom att stödja byggandet av den laddningsinfrastruktur som krävs. Därför anslår vi årligen 350 miljoner kronor mer än regeringen, som riktat stöd för utbyggnad av laddningsinfrastrukturen för elfordon vid hem och i andra lokala miljöer. Detta anslag bör särskilt riktas mot de regioner där utbyggnaden idag går långsamt, det vill säga, framför allt i mindre befolkningstäta områden.
Vänsterpartiet: Vänsterpartiet vill ha ett enhetligt nationellt system för publika laddstationer och har vid upprepade tillfällen lagt förslag till beslut i riksdagen om det. Vi har också vid flertalet tillfällen föreslagit mer pengar till utbyggnad av laddinfrastruktur. Elektrifiering av transportsektorn är en viktig del av de kraftfulla åtgärder som behövs för att utsläppen från transporter ska minska i snabbare takt än hittills för att nå transportsektorns klimatmål.
Centerpartiet: Situationen som uppstått angående Cementas verksamhet är helt oacceptabel och till men för hela Sveriges byggindustri. Centerpartiet vill ha en översyn av miljöbalken med inriktning mot en bättre och tydligare helhetsavvägning där också klimataspekter tas in, införa ett snabbspår för gröna investeringar och tillåta kompensationsåtgärder kring exempelvis artskyddet.
Kristdemokraterna: Vi har länge sett hur miljöbalken och processerna kring miljötillstånd motverkar sitt eget syfte. Genom att krångla till det riskerar vi såväl arbetstillfällen, exportinkomster, export av miljövänlig teknik och miljövänlig utvinning av naturtillgångar.
Att regeringen tvingades köra över fattade beslut kring att stoppa Cementas verksamhet borde om inte annat ha väckt fler partier att det är något orimligt med miljöbalken, som vi anser behöver göras om i grunden i dessa delar. Vi vill att en större helhetssyn ska gälla vid prövningen, till exempel det om vad alternativet blir om vi ej kan utvinna till exempel cement i Sverige.
Liberalerna: Regeringens hantering av den här frågan har varit en fars. Det måste finnas en långsiktig lösning för en fungerande utvinning av kalkråvara till svensk cementindustri. Det ska göras med stor hänsyn till den känsliga naturen och till Gotlands vattenförsörjning.
Miljöpartiet: Vi avvaktar den pågående processen och om brytning av kalk på Gotland är möjlig på längre sikt är en fråga som avgörs i prövningar mot våra miljö- och vattenlagar. Men den sårbarhet som blottats av Cementakrisen måste bli en väckarklocka. En omställning till hållbart byggande handlar bland annat om att frigöra sig från beroendet av cement och gå över till mer hållbara material. Vi behöver använda rätt material på rätt plats och ersätta betong med andra material där det går. Vi behöver gå över till att bygga mer i trä och bli bättre på återbruk och återvinning i byggsektorn.
Ett tydligt exempel på där marknaden inte förmår att leverera nödvändiga basfunktioner för samhället
Moderaterna: Cementas verksamhet på Gotland är helt avgörande för svensk cementförsörjning, och därmed för tusentals arbetstillfällen och svensk ekonomi. Den uppkomna situationen med Cementa beror på att regeringen inte har tagit tag i miljötillståndsprocessen, som med sin nuvarande utformning hindrar företag från att utveckla och ställa om sina verksamheter. Moderaterna vill förenkla och göra miljötillståndsprocesserna mer förutsägbara. Så att Sverige inte drabbas av sådana här akuta kriser i framtiden.
Socialdemokraterna: Regeringen har gett Cementa ett tidsbegränsat tillstånd till fortsatt täktverksamhet vid Slite på Gotland. Tillståndet gäller under 2022. Därefter kommer eventuella ansökningar om tillstånd prövas enligt miljöbalkens bestämmelser av mark- och miljödomstolen.
För att säkerställa tillgången till kalksten, klinker och cement gav regeringen flera myndigheter i uppdrag att genomföra en fördjupad analys och kartläggning av efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement. Detta arbete presenterades strax före sommaren och lämnade förslag som kan undanröja hinder för import, överväg satsning på ökad provningskapacitet, överväg försörjningsberedskap, främja alternativ till cement och se över tillståndsprocesser. Regeringen analyserar nu rapportens slutsatser och förslag.
Sverigedemokraterna: Vi har under lång tid drivit frågorna rörande översyn och förenkling av miljötillståndsprocessen och tillämpningen av bland annat miljöbalken. De frågor som vi primärt lyft är att;
Vänsterpartiet: Cementakrisen är ett tydligt exempel på där marknaden inte förmår att leverera nödvändiga basfunktioner för samhället och klimatomställningen efter behov och nödvändiga miljökrav. Vi anser att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder för att minska beroendet av enskilda aktörer för tillgång på nödvändiga resurser för samhället och klimatomställningen.
Centerpartiet: Det är svårt att säga en exakt nivå, idag läggs cirka en miljard kronor per år i så kallade ”stadsmiljöavtal” men vi ser flera möjligheter för statlig medfinansiering av kommunala och regionala projekt, inte minst avseende cykel-/gångtrafik. År 2021 satsades 325 miljoner kronor och lika mycket ska satsas år 2022. Det är viktigt eftersom dessa investeringar innefattar både en förstärkning av statens cykelinfrastruktur samt kommuners möjlighet till cykelinvesteringar genom stadsmiljöavtalen.
Kristdemokraterna: Vi kan inte kvantifiera enligt frågeställningen men ser att det blir allt vanligare att kommuner och regioner är med och medfinansierar enskilda infrastruktursatsningar. Detta är positivt då det påskyndar upprustningen av vår infrastruktur vilket gynnar både medborgarna och näringslivet. Ett problem för många kommuner är emellertid de alldeles för korta avskrivningstiderna för dessa samverkansprojekt. Regeringen bör därför se över dagens regelverk i syfte att underlätta för kommunal och regional delfinansiering vid infrastrukturprojekt.
Liberalerna: Anslaget för stadsmiljöavtal har höjts och vi har inte lagt några förslag om att ändra detta. Vi vill också underlätta för kommuners och regioners finansiering genom fler lokalt beslutade miljöavgifter, såsom trängselavgifter. Intäkterna från sådana avgifter ska kunna användas för att förbättra den lokala infrastrukturen och komma till rätta med flaskhalsar.
Miljöpartiet: Stadsmiljöavtalen, som Miljöpartiet drev igenom när vi satt i regering, är viktiga för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik. Miljöpartiet vill därför förstärka och förlänga stadsmiljöavtalen.
Moderaterna: Stat, kommun och region ska tillsammans arbeta för en robust infrastruktur. Det kräver dock att vi gör det som fungerar, inte hittar på olika detaljstöd som stadsmiljöavtalet. Vi tycker det är bättre att satsa på infrastruktur som kommer hela Sverige till del.
Socialdemokraterna: Vi ser positivt på att staten genom exempelvis stadsmiljöavtal kan vara med och bidra till klimatomställningen genom att fler väljer cykel eller kollektivtrafik för persontransporter. I den Nationella planen finns Cykelpotten på 2,7 miljarder kronor varav 1 miljard kronor till cykelåtgärder på regionala vägar och fortsatt satsning på Stadsmiljöavtalen för hållbara stadsmiljöer med 6 miljarder kronor 2022 till 2027.
Sverigedemokraterna: Sverige har traditionellt uppdelat ansvaret mellan riksnivå, regional nivå och kommunalnivå. Nyligen presenterades den Nationella infrastrukturplanen. En plan som omfattar 881 miljarder kronor, över en tidshorisont på 12 år, och redan innan planen satts i gång är underfinansierad med 130 miljarder kronor, enligt Stockholms Handelskammare. Lägg där till att den svenska inflationen var hög. Med en sådan inflationstakt urholkas den nationella infrastrukturplanen i en rasande fart. Vår bedömning är att konsekvenserna blir än sämre vägar och järnvägar. Även investeringar i nya vägar och järnvägar riskerar uppenbart att bli senarelagda och i värst fall blir de inte ens av.
Vänsterpartiet: Stadsmiljöavtalen har fungerat väl men skulle kunna utvecklas både i ekonomisk omfattning och göra det lättare för kommuner att ta del av stödet. Den statliga samfinansieringen av kommunala och regionala hållbara infrastrukturprojekt är centralt för en fungerande infrastruktur i hela landet, vilket är avgörande för att nå klimatmålen. Vänsterpartiet har föreslagit 170 miljarder kronor utöver regeringens 799 miljarder kronor till hållbara transporter för kommande infrastrukturperiod. Därutöver vill vi lånefinansiera vissa objekt, som de nya höghastighetsbanorna, något som skulle frigöra mer resurser till infrastrukturplanen. Inget annat parti föreslår lika mycket pengar till infrastrukturplanen som Vänsterpartiet.