Många sjukhus i Sverige behöver renoveras inom en snar framtid. Så är det även inom Region Västernorrland, RVN, där de flesta fastigheterna är byggda på 1950- till 1980-talet. Det går dock inte att bygga om allt på en gång.
– Det kommer kanske ta 25 år att bygga om alla avdelningar, berättar Jan Lindberg, energicontroller på Region Västernorrland.
Jan Lindberg. Foto: Region Västernorrland
För ventilationen innebär det en stor utmaning, menar han. För hur ska man kunna bygga om ventilationen på bara vissa avdelningar och samtidigt säkerställa ett bra inneklimat på de avdelningar som inte byggs om men försörjs av samma ventilationssystem.
– Vi var tvungna att hitta en modell som skapar dessa förutsättningar, förklarar Jan Lindberg.
År 2018 startades därför projektet ”Energieffektiv och flexibel ventilation vid Sundsvalls sjukhus” som nyligen avslutats. Projektet omfattade en ombyggnation av fem ventilationsgrupper som försörjer nästan 25 000 kvadratmeter av sjukhuset. I samtliga grupper byttes fläktarna ut och värmeåtervinningen förbättrades. Två av grupperna byggdes dessutom ut med indirekt evaporativ kyla samt möjlighet att styra varje avdelnings ventilationsflöden individuellt.
Sjukhuset i Sundsvall värms primärt via luftburen värme vilket innebär höga ventilationsflöden. Vid ombyggnationen har fokus varit att leverera variabla ventilationsflöden med hög systemverkningsgrad utifrån förbättrat inneklimat och låg energi- och klimatbelastning. Ventilationslösningen är även förberedd att hantera framtida konvertering till vattenburen radiatorvärme.
De nya fläktarna har dimensionerats för ett maximalt flöde som motsvarar ungefär 70 procent av det ursprungliga projekterade flödet med möjlighet att styra luftflöden utifrån utetemperatur och behov.
– Vi har överventilerat enormt i våra lokaler, konstaterar Jan Lindberg.
För att kunna hantera ombyggnationen, skapa redundans och ett flexibelt system har fläktväggar ersatt de ursprungliga fläktarna. Detta innebär att alla aggregat har minst tre fläktar på tillufts- respektive frånluftssidan. Fläktarna, som är av samma fabrikat och modell, har dimensionerats för att kunna täcka hela flödesbehovet ifall någon av dem skulle gå sönder.
– Fläktväggslösningarna är väldigt smidiga. Du får en redundans i systemet på ett helt annat vis. Vi får en flexibilitet i att hålla upp systemverkningsgraderna oavsett var vi ligger i levererat flöde, säger Jan Lindberg.
För att få en flexibilitet i ventilationen har fläktväggar ersatt de ursprungliga fläktarna. Foto: Region Västernorrland
För att hålla nere kostnaderna valde man att fortsätta använda platsbyggda aggregat så att nytt material kunde transporteras via befintligt hissystem i stället för att tak skulle behöva rivas. Rotorer, tätningar och drivanordningar byttes ut men de gamla stativen bibehölls då de ansågs ha lång tid kvar på sin tekniska livslängd.
En ny rotor. Foto: Region Västernorrland
Stor vikt lades på styrsystemet för att få bättre kontroll på ventilationen och inomhusklimatet. Då det inte fanns någon färdig lösning som Region Västernorrland ville ha kopplade de samman sina drifttekniker med externa experter. Men det handlar inte om någon unik lösning, menar Jan Lindberg.
– Det är en VAV-styrning med en energioptimerings funktion, implementerad i ett befintligt ventilationssystem. Vi mäter flödena och styr efter behov så att man inte ska behöva trycka på med mer energi än vad som behövs för att få ut luften.
Tack vare den mer kontrollerade mätningen av ventilationsflödena upptäcktes även ett stort antal läckage i ventilationssystemet som kunde åtgärdas.
Energianvändningen efter ombyggnationen beräknas totalt minska med cirka 1 000 megawattimmar, MWh, fördelat på 150 MWh el och 850 MWh värme. För de två ventilationsgrupperna som omfattade en större ombyggnation beräknas elanvändningen till fläktdrift kunna minska med cirka 40–50 procent. Fjärrvärmeanvändningen som används för eftervärme av ventilationsluft beräknas kunna minska med över 80 procent.
– Vi la in över 20 miljoner kronor och reducerade 1 000 megawattimmar. Det är väl inte det effektivaste projektet vi har haft. Men vi fick 10 miljoner i bidrag och då är vi kanske nere på de 8–10 åren det tar i snitt på att få igen pengarna plus att vi tagit fram ett ventilationskoncept för framtiden. Och detta måste man ju göra förr eller senare ändå, säger Jan Lindberg.
Har ni använt konceptet i något nytt projekt?
– Ja, det här med fläktväggarna kör vi fullt ut. Vi har ett gigantiskt garage på sjukhuset i Sundsvall med en ventilationslösning som ingen har vågat ta i för att det är så komplext. Där har vi precis driftsatt en ny ventilationslösning med fläktväggar och flödesspjällstekniken. Vi har även lyft in det på sjukhus i Sollefteå och Örnsköldsvik.
Hur har det gått?
– Flödesspjällstekniken var den största riskfaktorn, tycker jag. Men det har fungerat jättebra, över förväntan. Vi tar erfarenheterna från det här projektet, kanske inte fullt ut på samma vis men vi använder de delar som passar in i framtida renoveringsarbeten.
Från driftcentralen bevakar och styr driftteknikerna ventilationen. Foto: Patrik Karlberg
Projektet ”Energieffektiv och flexibel ventilation vid Sundsvalls sjukhus” genomfördes mellan 2018-01-01 och 2021-10-31. Budgeten var på 21,1 miljoner kronor med ett EU-stöd på 50 procent.
Syftet var att uppnå en hög energieffektivitet och ett bra inomhusklimat med låg miljö- och klimatbelastning. Samt skapa förutsättningar för att bibehålla rätt ventilationsflöden vid framtida ombyggnader och renoveringar.
Några av projekts grundförutsättningar:
Projektet ”Energieffektiv och flexibel ventilation vid Sundsvalls sjukhus” genomfördes mellan 2018-01-01 och 2021-10-31. Budgeten var på 21,1 miljoner kronor med ett EU-stöd på 50 procent.
Syftet var att uppnå en hög energieffektivitet och ett bra inomhusklimat med låg miljö- och klimatbelastning. Samt skapa förutsättningar för att bibehålla rätt ventilationsflöden vid framtida ombyggnader och renoveringar.
Några av projekts grundförutsättningar:
