I flera standarder under 1970- och 1980-talen ingick rekommendationen att hissen inte ska användas vid brand. Dagens fastigheter är byggda enligt den logiken. Hissen stängs av i händelse av brand och de som befinner sig i fastigheten hänvisas till utrymningstrappor eller utrymningsplatser.
Men en helt ny standard förändrar premisserna. Standarden SS 763510, om hissar för utrymning, bäddar för fastigheter utan utrymningstrappor och utrymningsplatser. Det kan innebära en betydande besparing både av yta och kostnader. Och hissen blir viktigare.
Grundtanken med SS 763510 är att utrymningshissen skyddas från brand genom att den innesluts i en så kallad brandcell. Skyddet av denna hisszon avgör hur länge hissen kommer att kunna vara i drift vid en eventuell brand. Om säkerheten och kapaciteten för hissen är lika hög som för en utrymningstrappa behöver fastigheten i vissa fall inte ha en utrymningstrappa alls.
Den rådande utrymningsstrategin innebär att personer med rörelsenedsättning själva kan ta sig in i en byggnad men ofta saknar möjlighet att ta sig ut i händelse av brand. De måste vänta på undsättning.
Hissutrymning, däremot, innebär att alla som kan ta sig in själva även kan ta sig ut. Utöver detta är hissutrymning kostnadseffektivt eftersom hissarna ändå redan finns där och används i mycket hög grad. Man kan jämföra detta med utrymningstrapphus och utrymningsplatser som står tomma och som regel bara används i händelse av brand.
År 2011 tillkom begreppet ”utrymningshiss” i BBR 19 från Boverket. Detta öppnade i teorin för att bygga hissar för just utrymning men i praktiken slog det aldrig riktigt igenom. Inte heller de föreskrifter som kom från Arbetsmiljöverket 2020 hjälpte.
– Jag hoppas, och tror, att den nya standarden, tillsammans med de riktlinjer och regler som redan utfärdats av Boverket och Arbetsmiljöverket, kommer att leda till en rejäl förändring, säger Axel Mossberg, forskningschef och senior brandskyddskonsult, som varit ordförande för arbetet med den nya standarden i ett pressmeddelande.
