Idag finns det cirka 60 000 byggbodar i Sverige. Energibesparingspotentialen i dessa kan vara så hög som 40 procent. Det visar en förstudie inom nätverket LÅGAN som genomfördes 2018–2019. I ett nytt projekt har ett frivilligt energiklassningssystem skapats genom ett branschsamarbete.
Syftet är att minska energianvändningen och klimatpåverkan vid bodetablering. Det ska även bli enklare för beställare att jämföra hur mycket energi olika bodetableringar använder, vilket är svårt idag då alla leverantörer har sitt eget klassificeringssystem.
– Det här ligger verkligen i tiden. Hittills har man tittat väldigt mycket på att energieffektivisera själva byggnaden. Nu är det dags att titta på byggarbetsplatsen, säger Helena Eriksson.
Energiklassning av byggbodar omfattar individuella funktionskrav på komponenter inom bodens tekniska system: klimatskal, ventilationssystem, belysning samt tappvatten.
Krav på värmesystem ställs inte här utan på bodetableringen eftersom värmekälla eller värmedistributionssystem inte behöver vara förinstallerade i boden utan kan installeras på plats vid etableringen. Det finns tre olika energiklasser av bodar: I, II och III samt kategorin ej klassad, där klass III är den högsta klassen.
Vi har fått lite synpunkter om att det kan vara förvirrande att den ena skalan går upp och den andra skalan ner
Energiklassning av en bodetablering omfattar dels krav på energiklass för de byggbodar som ingår i etableringen dels krav på olika egenskaper av bodetableringen: värmekälla och värmedistribution, temperatursänkning och temperaturbegräsning, tätning och isolering av klimatskalet, dedikerad energimätning, dörrstängare samt yttre solskydd. Det finns tre energiklasser för bodetableringar: A, B och C, där A är den högsta klassen.
– Tanken med energiklasserna för byggbodar är att vi enkelt ska kunna bygga på med högre siffror i takt med att tekniken utvecklas. För bodetableringarna, som finns under en kortare tid, är tanken att det alltid bara ska finnas tre klasser som skärps över tid. Vi har fått lite synpunkter om att det kan vara förvirrande att den ena skalan går upp och den andra skalan ner, så det kan vi behöva se över, säger Helena Eriksson.
Projektet har nu avslutats och Rentalföretagen, branschorganisationen för professionella maskinuthyrare i Sverige, har tagit över ansvaret för energiklassningssystemet.
Det är viktigt att beakta att energiklassningssystemet inte är helt färdigt, menar Helena Eriksson. Det är ett förslag som behöver diskuteras vidare. Det går därför ännu inte att ställa krav på detta vid upphandling. Först måste systemet testas och erfarenheter samlas in.
– En förstudie inom LÅGAN har därför startats som omfattar en pilotklassning av byggbodar och bodetableringar. Pilotklassningen pågår till efter sommaren och omfattar både provklassningar av befintliga bodar hos uthyrare och av nytillverkade bodar hos tillverkare.
Att utvärdera det befintliga beståndet är av stor betydelse då bodar har en lång livslängd, menar Helena Eriksson.
Energiklasser för bodar
Energiklasser för bodetableringar
Energiklassningssystemet är ett initiativ inom nätverket Lågan och har skapats med finansiering från SBUF, Energimyndigheten (E2B2) och Västra Götalandsregionen.
Peab har varit projektledare och CIT Energy Management projektgenomförare.
Energiklassningssystemet är ett initiativ inom nätverket Lågan och har skapats med finansiering från SBUF, Energimyndigheten (E2B2) och Västra Götalandsregionen.
Peab har varit projektledare och CIT Energy Management projektgenomförare.