Det var 2016 som Örebro kommun påbörjade projektet ”Vi ger arkitekten makten”. Tanken var att ompröva roller och se vad som händer om markanvisningsprocessen görs annorlunda.
Kommunen började med att bjuda in olika arkitektkontor till pilotprojektet som omfattar genomförandet av en kontorsfastighet i centrala Örebro. Till slut blev det Utopia arkitekter som tilldelades förstudien, vilket innebar att byggherren i det här fallet fick stå tillbaka i denna del av processen.
Genom att rucka på ordningen har Örebro kommun velat undersöka hur detta påverkar innovationsförmåga och kvalitet. Nu finns en utvärdering av pilotprojektet.
Peder Hallkvist, stadsarkitekt i Örebro, säger till tidningen Arkitekten att utvärderingen bekräftar något kommunen upplevt tidigare. Nämligen att aktörerna har olika uppfattning om vad kvalitet är.
– Arkitekten har stort fokus på det upplevda rummet, byggherren på att kunna anpassa för hyresgäster. Båda har kvalitet i fokus, men det kan ibland leda till motsatta slutsatser om hur det ska uppnås, säger Peder Hallkvist.
Han menar att projektet tydliggjort att byggherrar och arkitekter är i behov av ett gemensamt språk – begreppen är de samma men tolkningen skiljer sig ofta åt. Bilden av vad som eftersträvas behöver därför bli mer konkret i många projekt, anser Peder Hallkvist.
Sammanfattningsvis har arkitekten fått större inflytande än vad som vanligtvis är fallet i motsvarade projekt, enligt utvärderingen. Detta har samtidigt inneburit ett större ansvar och risktagande.
Slutsatsen är dock att modellen gett resultat. Rapporten konstaterar att en traditionell process sannolikt inte gjort att det aktuella projektet slutat med ett klimatneutralt kontorshus helt i trä.
