Resultatet finns presenterat i en ny studie från Högskolan i Gävle. Forskarna bakom den har undersökt risker med översvämningar i anslutning till olika vattendrag.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har översvämningskartor som ofta används av kommuner för att bedöma risken för översvämningar vid byggande i närheten av vattendrag. I studien varnar forskarna för att kartorna inte har med den osäkerhet om var gränsen för översvämningarna kan finnas.
– MSB-kartorna är ett bra utgångsmaterial, men när man kommer till detaljplanering så räcker de inte alltid till, säger Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap och ansvarig för den nya studien vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Han menar också att om man tittar på tidigare inträffade översvämningar så är innehållet i kartorna från MSB ofta grova uppskattningar. Därför finns risken att gränsen för översvämningar inte ligger rätt.
För att få ut mer detaljerad information om osäkerhetszonerna har man i studiens kartor också beräknat höjdmodellens kvalitet, marklutning och grad av friktion i den mark som omger vattendragen.
En applikation har använts för att få fram dessa zoner. Men forskarna anser att osäkerhetszoner ska utnyttjas.
– Vår förhoppning är att man inte ska bygga i de här områdena. I stället bör osäkerhetszonerna utnyttjas för att bygga in motståndskraft mot översvämningar, säger Anders Brandt.
Till exempel menar han att områdena kan användas för temperaturreglering, fysisk hälsa och välbefinnande.
