I takt med att våra byggnader blir alltmer energieffektiva utgör förlusterna från varmvattencirkulationen, VVC, en allt större del av energianvändningen. Detta ökar intresset att minska förlusterna.

Kunskapen om hur mycket energi som går åt till varmvattencirkulationen har dock varit liten. För några år sedan genomfördes två mindre kartläggningar, en i lokaler och en i flerbostadshus. Nu är en större kartläggning av 165 flerbostadshus färdig.

– En viktig slutsats är att schablonvärden inte borde användas i energiberäkningar. Om vi tittar på hur det ser ut i verkligheten är det inte så många som klarar 4–5 kWh/m² och år som ofta används som schablonvärde, säger Stephen Burke, NCC Teknik och Hållbarhet.

I projektet genomfördes 160 korttidsmätningar i olika byggnader och fem långtidsmätningar. Resultatet av dessa visar att det finns en stor variation i VVC-förluster. Medelvärdet för VVC-förlusten var cirka 15 kWh/m² och år. Endast 29 procent av objekten hade en VVC-förlust lägre än 6 kWh/m² och år.

Figur 6 i rapporten. VVC-förluster i de 160 byggnader som korttidsmättes.

Brister även i hus med låg VVC-förlust

I projektet genomfördes även en fördjupningsstudie på sex olika objekt som analyserades mer ingående. Objekten utgjordes av:

• Två slumpmässigt utvalda objekt, ett med väldigt hög och ett med väldigt låg VVC-förlust.
• Två objekt med så kallad Quattro-kulvert, ett system där rören för varmvatten, VVC och värme ligger ihop.
• Två objekt med en hög nivå av legionella.

Fördjupningsstudien visar att problem eller brister med VVC-system är vanligt även i hus med en lägre VVC-förlust. Det finns brister både när det gäller projektering, utförande och underhåll av VVC-systemet.

– I ett av de slumpmässigt valda projekten hittade min kollega Jonatan von Seth att det inte fanns någon backventil på blandaren i duschen som var kopplad till tvättmaskinen. Detta gjorde att kallvattnet hela tiden gick förbi in i varmvattensystemet och sänkte temperaturen, berättar Stephen Burke.

I det andra slumpmässigt valda projektet fann man vatten i kopplingsbrunnarna på grund av bristfällig dränering. Detta gjorde att vattenrören låg i vatten vilket påverkar isoleringen negativt.

Flera objekt med legionella

I projektet togs även ett hundratal slumpmässiga legionellaprover. Flera objekt fick utslag av legionella.

– Vi såg att de flesta legionellafallen låg i en linje över Göteborg, Jönköping och Stockholm.

Ett av objekten som hade positivt legionellaprov hade en väldigt låg energiförlust. På pappret såg det ut som att VVC-förlusten var mindre än 1 kWh/m² och år. Men Jonatan von Seth upptäckte en kortslutning i systemet. Returen gick tillbaka till undercentralen innan den ens kom ut till det första trapphuset.

– Vi kom till slutsatsen att en låg VVC-förlust behöver inte betyda att VVC systemet är energieffektivt, det kan vara en indikator att systemet inte fungerar som det är tänkt.

Kontrollera tidigare och noggrannare

I rapporten ges ett antal rekommendationer vid projektering av VVC-system. Råd ges även om vad som kan vara viktigt att tänka på vid produktionen och vid mätning av VVC-förluster.

Stephen Burke lyfter bland annat upp vikten av att kontrollera VVC-systemet tidigare i projektet och mer noggrant för att kunna hitta och lösa eventuella problem.

– Idag kontrolleras ofta bara temperaturen och flödet. Men du kan gå ett steg till genom att räkna ut energiförlusten i VVC-systemet och sen jämföra det med energiberäkningen. Det är inte så svårt, säger Stephen Burke.

Detta projekt är nu avslutat men Stephen Burke berättar att de kommer att skicka in en ansökan till Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, om fortsatta studier.

– Nu har vi flaggat för att detta är ett problem. Nästa steg är att undersöka kostnadseffektiva åtgärder för system som har problem med legionella eller hög energianvändning.