”Ett stort renoveringsbehov av befintliga anläggningar” är det vanligaste svaret från kommuner på frågan om framtida utmaningar kopplat till idrottsanläggningar. Hälften av alla kommuner svarar att detta är ett stort eller mycket stort problem.

Det kan handla om att platsen är naturligt sliten, att det finns risk för skador vid användning, är drabbad av fuktskador, saknar värme och el eller helt enkelt är för nedgången för att kunna användas.

I förlängningen innebär det att tusentals föreningar och därmed hundratusentals barn och ungdomars framtid står på spel vad gäller möjligheten att kunna träna, tävla och umgås i sin lokala förening i närheten av där de bor. Samtidigt har vikten av idrott och att ha just nära till idrotten blivit extra tydlig under pandemin.

Att det ser ut så här är inte så konstigt. Många av de anläggningar som används idag byggdes på 60- och 70-talet vilket betyder att de är 50 – 60 år gamla. Likt bostäder, lokaler och arbetsplatser finns behov av renovering med jämna mellanrum och i viss mån större omvandling för att ytan ska vara anpassad för dagens behov.

Det finns givetvis ingen ”quick fix” för denna typ av utmaning, utan här krävs samverkan mellan olika aktörer. Både kommuner, stat och idrottsrörelsen måste gemensamt arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt att bedriva idrott och ha möjligheten att röra på sig, oavsett var du bor. Men här har även Byggbranschen en viktig roll.

Idrottsrörelsen måste ta sitt ansvar att samverka internt och samnyttja ytor och även stödja med kunskap och erfarenheter om behovsbilden. Idrotten har bland annat arbetat med ett verktyg för att synliggöra dessa frågor i planeringssammanhang (Rörelsefaktor). Vi måste vara öppna för nya lösningar och vara kreativa då förhållandena inte är perfekta.

På en kommunal nivå är det viktigt att tydliga politiska mål sätts som speglar kommunens vision och målbild för hur befolkningen ska kunna vara aktiva. Att renovera och bygga ytor är en investering som först blir av om den prioriteras. Att kartlägga nuläge och inventera behov är viktigt för att tydliggöra vilka ytor/funktioner som är viktigast att prioritera.

På nationell nivå behövs stöd och vägledning när det kommer till hur vi på bästa sätt renoverar, bygger om och planerar nya ytor. Här är det viktigt att varje kommun inte behöver uppfinna hjulet på nytt utan att riktlinjer och rekompensationer tas fram för strategiskt viktiga ytor. Riksidrottsförbundet har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner identifierat vikten av en nationell anläggningsfunktion där staten kan stötta kommuner och särskilda projekt, både kopplat till renovering och vid planering av nya platser.

Även byggbranschen med omnejd är viktig när det gäller att möta dessa utmaningar. Hur kan svajande gallerior omvandlas för idrott? Hur ser framtidens investeringslösningar ut för denna typ av idrottsytor? Hur integrerar vi idrottsplatser på bästa sätt i omgivningen för att skapa tryggare, mer levande stadsdelar som i sin tur ökar attraktionsvärdet på platsen.

I slutänden handlar det om att barn, unga och vuxna ska kunna vara aktiva på sin fritid och känna samhörighet i en idrottsförening. Ett starkt föreningsliv skapar möjligheter till social hållbarhet, en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa.