221 meter lång och 552 ton tung. Varvsbron mellan den nya stadsdelen Oceanhamnen och Helsingborg C står klar. Men det har varit en lång resa till verklighet, med många utmaningar på vägen. Bron går mellan parkeringsdäcket vid centralstationen och kajen i Oceanpiren, en del av Oceanhamnen. Bron har även en avstickare till en ny park som byggs i en närliggande docka. Parkeringsdäcket ligger cirka fem meter högre upp än Oceanhamnen.

Marie Holmqvist. Foto: Jonathan Johansson, Helsingborgs stad

Det gjorde att konstruktionen behövde bli annorlunda.

– Man kunde inte göra ett rakt streck mellan, för då hade inte lutningen eller nivåskillnaden klarats av. Man behövde arbeta med höjderna för att göra den tillgänglig plus att man skulle ansluta till parken i dockan, säger Marie Holmqvist, tillförordnad avdelningschef på Helsingborgs stad.

3D-program för bilindustrin

Det vinnande bidraget som skulle byggas svänger två gånger på vägen. När projekteringen av Varvsbron började insåg få hur komplex konstruktionen faktiskt var berättar Niklas Laakmann från Hifab, som har varit projektledare för arbetet från Helsingborgs stads sida.

– Normalt sett så brukar man kunna räkna ut hur grundläggningen ska vara och sedan kan man börja arbeta med den även om man inte är 100 procent färdig med projekteringen av överbyggnaden av bron. Men här var vi tvungna att räkna färdigt allt innan man överhuvudtaget kunde börja producera något.

Det innebar att alla beräkningar av bron behövde vara klara innan bygget kunde börja. Gjordes någon ändring någonstans påverkade det hela konstruktionen, ända ner till grundläggningen.

Men att kunna projektera bron visade sig vara så pass krångligt att det var svårt att klara det med traditionell teknik. De mjukvarorna som används inom byggindustrin för att skapa 3D-modeller visade sig inte vara tillräckligt nyanserade för att klara av att formge den. I stället fick man vända sig till företaget Visopro, som aldrig tidigare hade skapat något infrastrukturprojekt. Men de hade ett program som heter Catia.

– Det är ett program som används i flyg-, bil- och skeppsvarvsindustrin. Det har gjort att vi har kunnat hantera de komplexa formerna på bron, säger Niklas Laakmann.

Tack vare det kunde man få till konstruktionen. Marie Holmqvist berättar mer.

– Det var svårt att få fram konstruktionen, att göra tillverkningsritningarna och klara av att dimensionera bron med de olika förutsättningarna. Den var väldigt svår att dimensionera. Det krävde ett omfattande arbete i projekteringsfasen.

Stora delar av Varvsbron lyftes på plats. Foto: David Lundin, Helsingborgs stad

Utmanande plats

Varvsbron går över vägarna som fordon tar till och från färjorna till Danmark. Sedan passerar den över hamnbassängen. Det har varit en utmanande plats att bygga på.

Visst arbete, som vid lyft av brosektioner, har behövt göras nattetid för att inte störa trafiken.

– Då hade man en timme på sig att genomföra lyften och rikta in brodelarna, berättar Marie Holmqvist.

3D-modellen har också varit till användning i planeringen. Olika lösningar har kunnat testas i den innan de skulle användas i verkligheten. Tack vare det såg man bland annat att domkraften som skulle användas för att spänna bultarna vid pylonerna var för stor.

– Vi kunde se det i förväg. När vi sedan monterade så rann allting på väldigt bra. Bara två mindre justeringar har behövt göras ute på plats. Annars har allt passat, säger Niklas Laakmann.

Hela omgivningen samt brokonstruktionen har flera gånger under byggtiden skannats in flera gånger. Dels för att se hur produktionen har gått, dels för att kunna stämma av framskridandet mot modellen.

För att räckena skulle kunna följa brons form naturligt behövde 89 olika konfigurationer göras på de v-formade räckesstolparna. Foto: Lotta Wittinger, Helsingborgs stad

Många unika delar

Bygget av Varvsbron tog cirka två år längre än beräknat. Anläggningens komplexitet orsakade en stor del av förseningen. Fler anpassningar behövde också göras än vad som hade identifierats från början.

Brons gestaltning bidrog också till det. Den svänger flera gånger och åt olika håll. Den lutar även i hela sin sträckning. Niklas Laakmann berättar att cirka 85 procent av bitarna i bron är individuella, vilket innebär att varje bit behöver en egen ritning.

– För bara brokonstruktionen, stålbalken, pylonerna och kablarna så har vi över 5 000 ritningar. Det ger en fingervisning av komplexiteten.

Sammanlagt finns cirka 9 000 olika komponenter i bron.

Varvsbron har en akrylbeläggning med sand och sten i toppen som är 10 mm tjock. Det ska öka friktionen. Det finns även sensorer inbyggda i bron som ska larma i god tid om det finns risk för halka. Foto: Lotta Wittinger, Helsingborgs stad