Om mindre än ett år är det tänkt att kravet på klimatdeklarationer ska börja gälla. Kort sammanfattat innebär det att byggherrar måste redovisa byggnaders klimatpåverkan i byggskedet innan en kommun kan meddela slutbesked.
Nu kommer ett viktigt hjälpmedel för ändamålet. Boverket har nämligen lanserat en testversion av sin klimatdatabas med data för klimatpåverkan för olika byggprodukter samt energi- och bränsleanvändning.
Det kommer att vara tillåtet att använda generiska data i deklarationerna, det vill säga information som är generell för en viss typ av produkt och inte specifik för exempelvis enskilda varumärken eller liknande. Men då måste dessa värden komma från Boverkets klimatdatabas.
Vid användning av tjänsten skriver man in glasull, loftgångsplatta, armeringsstål eller vad det nu kan vara. Tillbaka kommer sedan en rad klimatindikatorer.
Sammanlagt finns drygt 170 material, produkter och energislag med i databasen. Informationen är framtagen med hjälp av IVL Svenska miljöinstitutet och utgår i första hand från miljövarudeklarationer för byggprodukter som används på den svenska marknaden idag.
I de fall det saknas befintlig information har metoden huvudsakligen byggt på medelvärdesdata eller skattning. Värdena är satta med ett visst påslag för att uppmuntra till att ta fram och använda specifika data i klimatdeklarationerna.
Inte minst kan den nya databasen vara användbar i tidiga skeden. Det berättar Kristina Einarsson som är Boverkets projektledare för regeringsuppdraget om klimatdeklarationer.
– När man inledningsvis arbetar med klimatkalkyler i byggprojekt är det inte säkert att man vet vilka produkter man kommer att använda. Då kan man ta generiska data och sedan med fördel byta ut dessa mot specifika data när det är klart vilka byggprodukter som kommer att ingå, säger Kristina Einarsson till Omvärldsbevakning.
Klimatdatabasen utgörs av generiska klimatdata för produktskedet, transporter, spillmängder och olika typer av energi- och bränsleanvändning. Bruk, fönster, färg, fog, betong, isolering är sådant som omfattas.
Fram till den 7 maj är den nya tjänsten öppen för synpunkter. Sedan avslutas testperioden och den 1 juni ska databasen låsas och etableras i färdig version för användning vid klimatdeklarationer.
Sverige är bland de första länderna i världen att styra mot lägre klimatutsläpp från byggskedet genom krav på klimatdeklarationer.
Kravet är ett led i Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Lagen om krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader föreslås gälla från januari 2022.
Sverige är bland de första länderna i världen att styra mot lägre klimatutsläpp från byggskedet genom krav på klimatdeklarationer.
Kravet är ett led i Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Lagen om krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader föreslås gälla från januari 2022.