Hösten 2017 kopplade den lilla skånska orten Simris loss från elnätet i ett tvåårigt forsknings- och utvecklingsprojekt, något Omvärldsbevakning uppmärksammade. Projektet var ett test på hur framtida hållbara energilösningar skulle kunna se ut.
Var femte vecka stängdes kontakten med det övergripande elnätet, och byns cirka 140 hushåll och en handfull företag fick klara sig på den närproducerade elen. Förutom sol- och vindkraft med tillhörande flödesbatteri fanns en reservgenerator som gick på förnybart bränsle, HVO.
Projektet avslutades vid årsskiftet 2019/2020 och energibolaget Eon, som drivit projektet, håller nu på att utvärdera resultatet.
– Det var ett lyckat projekt. Vi hade ödrift var femte vecka och allt fungerade som det skulle. De boende var nöjda och kvaliteten på elen som levererades var dessutom väldigt hög, säger Jörgen Rosvall, projektledare Eon.
Några hushåll hoppade även på erbjudandet att installera solpaneler med eget batteri till rabatterat pris och de som ville kunde bli så kallade aktiva kunder.
Jörgen Rosvall, projektledare Eon
– 21 hushåll valde att vara aktiva kunder. Det innebar att vi kunde interagera tillgångarna i hushållens värmepumpar, varmvattenberedare och batterier, i hushåll med solceller, med det lokala elnätet och få dem att samverka. Hushållen kunde därmed användas som buffertar för att jämna ut toppar i förbrukningen, i princip blir de som batterier som antingen kan lagra eller leverera energi, säger Jörgen Rosvall.
De boende märkte inget och hade samma komfort som tidigare, men energin användes smartare och effektivare genom att olika hushåll kopplas ihop.
Vad har man då dragit för lärdom av projektet och hur tar man erfarenheterna vidare?
– Jag brukar säga att jag ser avslutet på Simris som en början snarare än ett slut. Vi har tagit våra erfarenheter vidare i olika projekt, både EU-finansierade och kommersiella, exempelvis tillsammans med fastighetsutvecklare. Där pratar vi också reglering av tillgångar, aggregerat ner till de minsta nivåerna, säger Jörgen Rosvall.
Peter Hjalmar, regionchef Syd vid Eon, berättar att delar av de affärsmodeller man kommit fram till i Simris används bland annat vid ett solcellsprojekt i Malmö och ett testprojekt i Örebro där man bygger den nya stadsdelen Tamarinden som ska bli ett nästintill självförsörjande bostadsområde när det kommer till energi.
Peter Hjalmar, regionchef Syd Eon
Tillsammans med bland andra Vattenfall har Eon även ett EU-finansierat forskningsprojekt som heter Coordinet. Där har man byggt en digital handelsplattform för effekt som innebär att man tecknar avtal med ett antal kunder som kan tillföra kapacitet när det är trångt i nätet.
– Lösningar där kundernas flexibilitet i elanvändningen och elproduktionen används förekommer nu i fem olika områden i Sverige. Jag tror det här kommer att spridas till många ställen, helt säkert, säger Peter Hjalmar.
Jörgen Rosvall vill lyfta fram samarbetet med kunderna som en viktig del i projektet.
– Vi kunde se att nöjdheten bland kunderna ökade efterhand som vi gick längre in i projektet. Det var även extra roligt att höra att den främsta drivkraften hos dem inte var finansiell utan det var nyfikenhet samt att man ville vara med och bidra till en bättre miljö.
