Fastighetsägarna ser ett ökat fokus för vad som händer i markplan i städernas hus. I takt med en kraftigt ökad e-handel har många handlare fått det allt tuffare de senaste åren. Pandemin har ytterligare förstärkt denna konkurrens, vilket påverkat uthyrningen av bottenvåningar.
För fastighetsägare gäller det att tänka på framtida hyresgäster ur ett bredare perspektiv än tidigare.
”Levande bottenvåningar – dröm och realitet” är en ny rapport från Fastighetsägarna Stockholm som handlar om vilken betydelse verksamheter i bottenvåningar har för att bibehålla en levande stad.
Frågan är aktuell för fastighetsägare, kommuner och hyresgäster med olika typer verksamheter.
Fastighetsägarna bedömer att stadslivet har stora möjligheter att återhämta sig efter pandemin. Men det kräver aktiva handlingar och en bra dialog mellan olika parter för att skapa bra förutsättningar för levande och välmående bottenvåningar.
Även om den fysiska handeln har mattats av under de senaste tio åren står den fortfarande för en betydande del av omsättning och arbetsställen inom urbana verksamheter.
– Däremot har andra typer av verksamheter i bottenvåningar vuxit sig starkare och det är en trend som vi tror kommer att fortsätta, säger Helena Olsson.
– För fastighetsägare gäller det att tänka på framtida hyresgäster ur ett bredare perspektiv än tidigare, att skapa en mix av hyresgäster som tillsammans lockar besökare, säger Helena Olsson.
Hitta etableringsstrategier där nyetableringar kompletterar och stärker det som redan finns, inte konkurrerar och sänker.
I takt med att den fysiska handeln riskerar att minska i antal etableringar blir det viktigt att fylla upp dessa lokaler med andra verksamheter. Tidigare kanske det var naturligt att ersätta en butik med en annan. Idag kan nya verksamheter komplettera det befintliga utbudet.
– Nya dragare som drar flöden till kommersiella verksamheter kan vara exempelvis samhällsservice, ideella verksamheter, kultur och idrott. Vi ser hur till exempel bibliotek och hälsoverksamheter flyttar in mer i våra gallerior, säger Helena Olsson.
För att lyckas med detta gäller det att ta kontroll över etableringsstrategier och förutsättningar att tänka dynamiskt kring hyran i gatuplanet i förhållande till värderingen av fastigheterna.
För att klara av den omställning som bottenvåningarna står inför bör kommunerna ta fram en stadslivspolicy i stället för en handelspolicy menar Helena Olsson.
Stadslivspolicyn behöver ta hänsyn till att skapa bästa möjliga förutsättningar för handel och samtidigt ha en öppenhet kring diversifierad användning. Det handlar om att utgå från platsens unika kvaliteter och erbjudande. Helena Olsson vill till exempel se en moderniserad skattelagstiftning för att kunna skapa bättre förutsättningar för delning av lokaler.
1. Bjud in till dialog med intressenterna kring ett stråk eller en plats. Såväl kommunen som fastighetsägare och verksamheterna på platsen har ett gemensamt intresse av levande och välmående bottenvåningar.
2. Prata om vad som är unikt för den specifika platsen, förstärk och bygg vidare på det. Lär känna och förstå varandras perspektiv. Driv platsens utveckling utifrån era respektive styrkor och möjligheter.
3. Hitta etableringsstrategier där nyetableringar kompletterar och stärker det som redan finns, inte konkurrerar och sänker.