Trafikverket tar höjd för översvämningar om 100 år

Klimatförändringarna förväntas leda till ökade skyfall och risken för mer intensiva regn är stor. Risken för översvämningar antas då också öka, både på grund av regnen och för den stigande havsnivån. Saker som antas kunna påverka den statliga infrastrukturen i Sverige.

Likt alla andra statliga myndigheter har Trafikverket tagit fram en klimathandlingsplan för att visa hur de arbetar med frågan.

– Det hade vi gjort oavsett om det fanns en förordning som sa att vi skulle jobba med klimatanpassning eller inte så hade vi gjort det. För det är något som ingår i våra mål, att ha framkomlighet på våra transportnät, säger Malin Lind, nationell samordnare för klimatanpassning på Trafikverket.

Övergripande analyser hittar riskområden

Malin Lind. Foto: Privat

Myndigheten använder olika metoder för att hitta platserna där det finns risk för översvämningar. Dels gör man övergripande analyser med GIS, geografiskt informationssystem som samlar in och presenterar geografiska data. I dessa undersöks olika klimatscenarier.

– Det som är svårigheten med just översvämning eller stigande hav är att olika GIS-metoder ger olika resultat. I vissa fall kan det se ut som att vägen ska översvämmas men programmet tar inte hänsyn till höjden på anläggningen, säger Malin Lind.

Uppgifter kommer också från andra aktörer, som kommuner och länsstyrelser, om de upptäckt risker vid någon av Trafikverkets anläggningar. Sedan ingår det också i arbetet med varje nytt projekt att leta efter saker som kan drabba anläggningarna, allt ifrån översvämningar till skred och ras.

Tar hänsyn till klimatförändringar efter 2100

Trafikverket lägger flera miljarder kronor om året på att upprätthålla standarden på vägarna och järnvägarna. Samtidigt läggs mycket pengar på att bygga nytt: nya vägar och järnvägar i nya sträckningar eller uppgraderingar av dem på samma plats sedan tidigare.

I de åtgärder som genomförs, särskilt i nybyggnadsprojekt, tar man hänsyn till vad klimatförändringarna kan föra med sig.

– Expertisen är överens om att havet kommer att fortsätta stiga efter 2100. Så där vi har nya projekt och är i närheten av havet tar vi hänsyn till det och bygger med hög säkerhetsmarginal för att det ska bli samhällsekonomiskt hållbart om vi får en översvämning, säger Malin Lind.

Inte bara höjda havsnivåer förväntas påverka infrastrukturen mer. Höga flöden till följd av regn och skyfall kan leda till erosion, bortspolning, ras och skred. Flera planerade projekt vid ombyggnad av befintliga vägar ska minska risken för översvämningar (se faktarutan i slutet av artikeln). Men projekten genomförs inte enbart av hänsyn till klimatförändringarna utan är en del av normala underhållet. Anpassningsåtgärderna är en del av detta.

Som alla andra har Trafikverket en viss mängd summa pengar att använda per år till sina projekt. Malin Lind berättar att det gör att man får prioritera.

– På ett eller annat sätt prioriterar vi våra resurser, någonting annat är tyvärr omöjligt. Då finns det absolut en tanke att man kanske anpassar högtrafikerade vägar först.

Samtidigt framhåller hon att lågtrafikerade vägar också kan vara viktiga ur ett transportperspektiv. Något som får tas hänsyn till vid planeringen av åtgärder.

Tusentals trummor inventeras

Trummor under väg och järnväg har en viktig funktion för att minska risken för översvämningar. Dessa transporterar vatten från ena sidan av anläggningen till den andra. För att kunna ha bra koll på trummorna under väg genomför Trafikverket en inventering av samtliga. Ungefär 70 procent av beståndet har hittills kartlagts, uppger Malin Lind.

– Många gånger när vi har haft översvämning på väg har det varit på grund av igensatta diken som inte varit tillräckligt skötta av oss eller andra. Eller så har det varit på grund av trummorna varit igensatta eller att de varit för små i förhållande till hur mycket vatten de behöver bära och hantera.

2025 ska man ha samlat in data om stora delar av myndighetens vägtrummor.

Trafikverkets arbete med klimatanpassningsåtgärder är numera ett eget åtgärdsområde att ta hänsyn till i alla projekt. Malin Lind berättar att för några år sedan var det en del av det ordinarie underhållsarbetet.

– Vi tänker lite annorlunda i frågan nu. Den stora skillnaden är hur vi tittar på det nu. Innan projekterade vi för hur något skulle klara ett 100-årsregn, nu kollar vi mer på 200-årsregn vid de platserna.

Målsättningen är att förebygga problem och förbättra arbetet så att vägar och järnvägar fortsatt kan användas trots att risken för skyfall och översvämningar ökar.