Doktoranden Vlatko Milić har i sin avhandling undersökt hur äldre bostadshus, byggda före 1945, bäst kan energirenoveras med hänsyn till livscykelkostnader, energianvändning och även bevarande av byggnadens eventuella historiska värden.
− Anledningen till att jag har studerat just de här byggnaderna beror på att de oftast har sämre termisk prestanda jämfört med nyare byggnader. Det är viktigt att undersöka deras teknisk-ekonomiska energieffektiviseringspotential, säger Vlatko Milić.
Till grund för hans undersökning ligger 73 flerbostadshus i Vasastan i Linköping och tolv typbyggnader modellerade efter husen i Visbys historiska stadskärna.
− Målet med min avhandling var att utveckla en strategi för energirenoveringar av bostadshus byggda före 1945. Strategin inkluderar både ekonomi och miljöpåverkan för bostadsägare respektive fjärrvärmebolag som energileverantör, säger han.
Vlatko Milić
Analysen har gjorts på fyra nivåer: byggnad, kluster, distrikt och stad.
− Jag har tagit hänsyn till mål för livscykelkostnader, energianvändning och också bevarandet av historiska värden.
Resultatet visar att den utvecklade strategin är framgångsrik när det gäller att integrera mål för livscykelkostnader, LCC, och energianvändning samt för bevarande av historiska värden under teknisk-ekonomisk energirenovering.
Genom en vidareutveckling av effektsignaturen kan data kopplade till byggnadens termiska effektegenskaper, såsom Qtotal och balanstemperatur, beräknas och användas för analys av ett bostadsområde.
I avhandlingen framkommer att klustret med den ursprungligen sämsta termiska prestandan, det vill säga enfamiljshusen i sten, står för den största minskningen i specifik energianvändning (70 – 78 procent) och LCC (34 – 37 procent) vid energirenovering enligt LCC-optimum.
Motsvarande siffror för byggnaderna med ursprungligen bäst termisk prestanda, det vill säga klustret med flerfamiljshus i trä, är 23 – 24 procent respektive 14 procent.
Resultatet visar också att den kostnadseffektiva energieffektivitetspotentialen är starkt kopplad till ursprungliga byggnadsegenskaper och bevarandekrav av historiska värden, vilket väsentligt påverkar stenbyggnaderna. Detta beror på att isolering på insidan av ytterväggarna är kostnadseffektivt i dessa byggnader, men inte i träbyggnaderna, vilket följaktligen minskar energibesparingspotentialen från 46 – 69 procent i ett balanserat energirenoveringsscenario till 8 – 30 procent i ett begränsat energirenoveringsscenario med hårdare krav på bevarande.
Vlatko Milić menar att det är viktigt att kunna hjälpa fastighetsägare att identifiera vilka åtgärder som är ekonomiskt lönsamma, och som ger störst miljömässiga vinster.
− Det gäller att lägga pengarna på rätt sorts byggnader, säger han.
Idag är skillnaderna mellan kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder relativt stora mellan olika typer av bostäder eller fastigheter. Vlatko Milić tycker att dagens reglemente i BBR inte tar tillräcklig hänsyn till varierade typer av bostadshus. Det bör finnas fler parametrar än vad som finns idag. Till exempel har det stor inverkan om en byggnad har en byggnadskonstruktion i sten eller trä. Det påverkar den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen mycket. Bättre anpassade regler skulle kunna spara energi och pengar och minska klimatpåverkan.
Det är också viktigt att utveckla energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma för både producenter och slutanvändare av fjärrvärme.
